Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Frans Severin: Reformism — revolutionarism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
produktivkrafterna i bourgeoisins händer krävde utvecklingen av en
fri marknad. Till detta kommer naturligtvis den psykologiska
betydelsen av att den ekonomiskt allt betydelsefullare bourgeoisin i stort
sett allt fortfarande var utesluten från formellt inflytande på de
samhälleliga angelägenheterna, som den sjunkande adeln hade
monopol på.
Man kan emellertid uppställa frågan, om revolutionen skulle ha
inträffat, därest en anpassning av lagstiftningen till de förändrade
ekonomiska förhållandena så småningom skett och den förtätade
motsättningen sålunda inte uppkommit. På en sådan fråga kan
självfallet intet konkret svar givas. Att tyngande skatter och ekonomiskt
elände var en av de omedelbara anledningarna till utlösning av de
dittills av tradition och våldsmakt bundna krafterna är klart. Men
denna situation var delvis en frukt av hovets och adelns måttlösa
slöseri och skulle kanske aldrig ha inträffat, därest lagstiftningen
tidigare ändrats.
Det berättas att den siste tsaren hade en olycksalig benägenhet att
komma för sent, därför att han inte förstod tidens tecken. När
Rodsianko telegraferade till honom om utnämning av en regering, som
hade folkets förtroende, så lär han ha förklarat för en av sina
förtrogna, att den där tjocka karlen skriver åter några dumheter till
mig, som jag emellertid inte ämnar svara på. Då han i nästa
telegram uppmanades att abdikera till förmån för sin son, lär han ha
medgivit en ny regering, och då han omedelbart därpå uppmanades
att avstå anspråken på kronan för hela romanovska ätten lär han ha
blivit färdig att abdikera till förmån för sin broder. Alltjämt för
sent. Skulle revolutionen ha kunnat undvikas, därest alla ryssars
självhärskare i tid förstått situationen? Ingen vet. Man slogs icke
på Petersburgs gator blott för en demokratisk regim utan för bröd
och fred. Om bröd hade funnits, kanske också tsaren fått sitta;
om det saknats hade kanske inte heller en demokratisk regim hjälpt.
Men produktivkrafter, produktionsförhållanden och tillgången på
bröd äro icke oavhängiga av varandra. Disharmonin mellan
produktivkrafter och produktionsförhållanden tar sig bland annat uttryck
just däri, att den framkallar brist på bröd, d. v. s. i ekonomiskt elände
för de stora massorna. Är en ekonomisk depression ett uttryck för
motsättningen mellan produktivkrafter och produktionsförhållanden,
så är också nöden under depressionen det. Krig och ekonomiska
kriser äro av gammalt revolutionära krafter i samhällslivet. Kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
