Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Herbert Tingsten: Begreppet »socialism» i nationalsocialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återfinnes ett yttrande av riksekonomiministern Schmitt, vari
konkurrensen, den ekonomiska kampen, framställes som en nödvändig
förutsättning för varje framsteg. "Att den privata företagsamheten
är berättigad beror framför allt därpå att den med sin ständiga
tävlan... håller näringslivets krafter friska och sporrar till största
möjliga ansträngningar."
När det gäller företagarverksamhet och affärer är alltså icke den
stimulans, som den etiska uppfattningen kan giva, tillräcklig. Ifråga
om de lönearbetande massorna är förhållandet ett annat. Ley,
arbetsfrontens chef, framhåller oförtrutet i sina tal till arbetarna, att
arbetet är en välsignelse, icke en börda, att man icke arbetar för
att förtjäna pengar, utan på grund av ett inre tvång (jfr hans
uppsats i "Deutsche Sozialisten" och hans i "Durchbruch der sozialen
Ehre" samlade tal). "Vad är arbetets syfte? Varför bära
människorna inom sig en drift att bygga, att skapa, att uppfinna, att
bruka jorden? Det kan icke vara en magfråga. Det är den längtan
till det eviga, som finnes hos varje människa... Därför kunna
vi också utan svårighet mäta arbetets lön. Den ligger i detta eviga,
icke i det materiella." "Arbete är icke till för lönens, för pengarnas
skull, utan arbete är självändamål." För den materialistiskt inriktade,
som icke övertygas av detta resonemang, har Ley andra
argument i beredskap. "Konsumtionsskillnaden människor emellan är ju
så liten. Begreppen rikedom och fattigdom ha icke gjort
människorna missnöjda... Även den rike kan ju blott uppehålla sig i
ett rum, blott sitta på en stol, han kan ju inte äta mer än ett stycke
kött." Beror överhuvud lyckan på pengar? "Vad betyder lycka,
frihet, rikedom, allt gods i denna världen? Den hetsade bondhustrun
är lycklig, under det att den rike bankiren alltid är missbelåten...
Fri, i sanning fri, är den, som har lagbundenhetens och harmonins
livsåskådning till grundval och därför i alla livets förhållanden är
i stånd att övervinna den lymmel, som bor i hans inre" ("den inneren
Schweinehund"). Så talar "arbetets ledare" till de på sina
arbetsplatser uppställda massorna.
I varje fall är skillnaden mellan rika och fattiga, mellan arbetsgivare
och arbetare obetydlig i jämförelse med den solidaritetskänsla,
som bör förena dem. Företagare och lönearbetare äro båda "arbetets
soldater"; arbetet är, enligt Hitler i ett tal på 1934 års partikongress,
ett enande begrepp. Den fattige arbetaren är i det nya
Tyskland "i verkligheten" lika mycket värd som sin arbetsgivare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
