Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Herbert Tingsten: Begreppet »socialism» i nationalsocialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och han bör därför känna säkerhet och stolthet, icke mindervärdighet.
"Icke skillnaden i arbete, i yrke, får tjäna som värdemätare
för den arbetande människan, utan endast prestationen,
pliktuppfyllelsen i den ställning, som ödet anvisat honom" (Ley). Ja, i högre
mening kan det till och med sägas, att företaget tillhör arbetaren
lika väl som arbetsgivaren, ehuru den senare är utrustad med äganderätt.
Ty arbetaren får ju arbeta i företaget, inom detta tillfredsställa
sitt skapande begär. "Maskinen, arbetsplatsen tillhör", skriver
Ley, "arbetaren, som där utövar sin skapande verksamhet, icke mindre
än företagaren, som är innehavare av den borgerliga rättstiteln."
Å andra sidan kan (se t. ex. Köhler) verkstaden, fabriken betraktas
såsom innehavarens arbetsplats; det är detta, icke äganderätten, som
är det väsentliga. "Det måste stå varje tysk fritt att själv skapa sig
ett eget arbetsställe."
Det är ett välkänt förhållande, att de borgerliga diktaturerna i
sina ideologier infogat åtskilliga begrepp, som i de demokratiska
staterna, och särskilt inom de politiska riktningar, vilkas besegrande
är diktaturens huvudsyfte, erhållit en stark värdebetoning. Så t. ex.
ha orden demokrati och frihet i fascistisk och nazistisk teori
anammats i betydelser, rakt motsatta dem, som tidigare varit de härskande.
Nazismens annektion av begreppet socialism är även ett uttryck för
denna tendens. Socialismen blir en känsla av solidaritet eller en
etisk uppfattning. För proletariatet skall föreställningen om
nationens storhet, om arbetets ideella innebörd, vara vägledande; den
ekonomiska ersättningen för arbetet blir en underordnad sak jämförd
med dettas inre, andliga värde. Men i företag och affärer
behövas de ekonomiska lockmedlen; näringslivet måste därför vara
fritt. Generöst socialiserar och fördelar man de högre, moraliska
värdena; inom begränsade folkgrupper stanna de föraktade materiella
tingen — makt och pengar.
 |
| Herbert Tingsten |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
