Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Harald Åkerberg: Columbi ägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Columbi ägg
623
för en mera lidelsefri prövning av frågan under flera årtionden
framöver. Högern torpederade med berått mod detta vällovliga
försök, och det var den största otjänst, som någonsin begåtts mot det
svenska försvaret. Det var ett verkligt sabotage, och högern själv
har inte minst blivit lidande på detsamma. Det har framför allt
bidragit till den isolering, som partiet drabbats av under och efter
världskriget. Av allt att döma har den nuvarande högern dock lärt
något av sitt eget misslyckande. Den för inte längre någon
självständig försvarspolitik utan seglar villigt i det hamrinska frisinnets
kölvatten.
Det hamrinska försöket att åstadkomma en försvarslösning har
inga "staafTska" drag. Det ter sig inte som ett försök att samla
nationen kring en symbolisk handling eller ens som en lösning, som
kan godtagas för de närmaste åren. Ehuru framsprunget ur ett
femårigt utredningsarbete har det hastverkets och hafsverkets prägel
i allra högsta grad. Det saknar inre sammanhang och framför allt
en bred anslutning från den militära sakkunskapen. Förslaget har
sin prägel av den utrikespolitiska situation, som för ögonblicket är
rådande, det har tillkommit i panik och saknar sammanhang både
med den svaga traditionen från Staafls dagar och de framkomliga
vägarna mot framtiden.
Nedskrivaren av dessa rader råkade förliden vår trampa det
speciella försvarsintresset på tårna genom att fälla några ord om
"det internationella blodtrycket". Meningen var att framhålla, att
vi inte kunde ha ett försvar, som helt plötsligt sväller ut i orostider
för att skrivas ned när nervositeten lagt sig. Detta uttalande
framkallade ilskna kommentarer i många pressorgan och har sedan dess
spökat här och där i spalterna. Egendomligt nog har emellertid
försvarskommissionens majoritet, inspirerad av den militära
sakkunskapen, kommit med nästan identiskt samma påpekande. Den
framhåller i betänkandet, att den svenska försvarspolitiken i allt för hög
grad influeras av stämningar. När den utrikespolitiska horisonten
är förmörkad stegras försvarsintresset och därmed även riksdagens
villighet att satsa mynt. När lugnare förhållanden inträda, dalar
försvarsviljan, eller rättare sagt landets och riksdagens
bevillningsredo-bogenhet. I betänkandet framhålles med rätta nödvändigheten av
att man söker åstadkomma en utjämnande linje. Vad är detta om
inte precis detsamma, som åsyftades i det så häftigt kritiserade
uttalandet om "det internationella blodtrycket"? Och vad kan den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>