Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 16 maj 1936 - Hage, Ernst: 40-timmarsveckan, rationaliseringen, arbetslösheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40-timmarsv e ekan
235
att låta bördan i form av ett avskedande uteslutande falla på ett
visst antal.
Men det är — som framkommer av det föregående — ej en sådan
arbetstidsminskning, som avses med Internationella
Arbetsorganisationens förslag utan en arbetstidsminskning, grundad på principen:
ett fortsatt uppehållande av arbetarnas nuvarande levnadsstandard.
Mot ett förslag med denna innebörd reses nu från motståndarsidan
ett flertal invändningar, varvid man bestämt bestrider, att en sådan
arbetstidsinskränkning skulle kunna minska arbetslösheten.
1) Då på produktionen av sådana varor och nyttigheter, vilka i
huvudsak komma till användning inom landet, lägges den merkostnad,
som skulle bli följden av en minskning av arbetstiden med ett
bibehållande av arbetarnas levnadsstandard, måste utförsäljningspriset
höjas, varav följer ökad belastning på konsumenterna samt
antagligen minskad avsättning av varan (allt flera konsumenter finna sig
efter pris fördyringen ej ha råd att köpa varan eller inskränka
åtminstone sina inköpskvantiteter). Eventuellt åstadkommes i stället
en ökad avsättning av utländska prisbilligare produkter. Risk:
minskade arbetstillfällen eller åtminstone ingen ökning av
arbetstillfällena, alltså ingen minskning av arbetslösheten.
2) Gäller det produktion för export, medför ett ökat
tillverkningspris, att varan har svårare att konkurrera i utlandet med varor,
tillverkade i andra länder och under betingelser, som tillåta ett lägre
utförsäljningspris. Resultat: minskad avsättning, minskade
arbetstillfällen, ökad eller åtminstone ej minskad arbetslöshet.
3) Då producenten (arbetsgivaren) tvingas att i samband med en
arbetstidsminskning betala en samlad högre avlöningssumma till sina
arbetare samt dessutom högre materialpriser för i produktionen
använda varor, även tillverkade av arbetare med kortare arbetstid,
stimuleras han till en ytterligare rationalisering av sin drift.
Resultat : minskade eller åtminstone ej ökade arbetstillfällen, ingen
minskning av arbetslösheten, kanske ökning av densamma.
Man kan naturligtvis ej helt avvisa argument och påståenden
sådana som dessa. Men några invändningar kan man göra. Så
exempelvis kan man påstå att det säkerligen finnes produktionsområden
— även om de kanske ha en begränsad omfattning — där
merkostnaderna vid en minskning av arbetstiden ej skulle behöva uttagas i
form av ökade utförsäljningspris utan kunna helt eller delvis
finansieras genom minskad utdelning till aktieägare, minskade utgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
