Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1 aug. 1936 - Madsén, Lars: Samhälle och individ. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
Lars Madsen
Något av socialt värde utöver en del notiser om dåtida löner o. s. v.
ge dessa skildringar från 1700-talet inte.
Christian Elster den y:s utmärkta "Arken" försätter oss återigen
mitt i nuet. Boken har en familj till motiv och får sin spänning från
familjeförsörjarens försök att bereda sig och de sina växtmöjlighet
i samhället. Genom att ge berättelsen gammaltestamentliga
anknytningar och föra tanken till Noak och hans kamp för djur och
husfolk, har Elster tillfört sin bok ett effektfullt perspektiv. Överflyttad
till nutida språk lyder Noaks saga så: En på landet uppvuxen
forst-mästare blir med sin stora barnskara tvungen att flytta till Oslo. Där
råder bostadsbrist. För att rädda familjen tvingas han för ockrarpris
att köpa en gammal kåk som han får kämpa för att hålla flytande.
Det blir en spännande seglats.
Boken är uppiggande, den andas ett frejdigt handlingskraftigt
humör. Forstmästaren får aldrig förfalla till en tråkig och
okomplicerad Kraft-durch-Freude-natur och boken har humor. Här möta vi
en helt annan livsinställning än i "Hardt op", här finns viljan att ta
livet i egna händer. Författaren har velat visa på
familjeinstitutionens starka livsvärden i denna tid så full av familjeupplösande
tendenser.
Waldemar Brøgger är en man att räkna med i norsk litteratur, han
är en levande kraft, han växer och producerar sig, han har en
intellektuell aptit och ungdomlig frejdighet i att uppträda, som är
stimulerande, och han är ärlig och tar inte på sig några domarperuker
eller frälsartonfall, som inte passa honom. Dessutom har han ett
öppet sinne för vad som rör sig i tiden. I sin senaste bok "Når
mar-kene pløjes" har han gjort ett tvärsnitt genom ett samhälles olika
lager en revolutionsdag. Han har inte velat ge enstaka individers öde
utan en bild av samhällets liv en dag, då det var i svallning.
"Men-neskene er enkeltvesener, det er sant, men de er ikke bare
enkelt-vesener! Er det ikke koraller eller slike dyr, som lever i en koloni
og er individuelle og kollektive på en gang? Slik er i virkeligheten
samfundsmennesket!" Skickligt komponerad och spännande
berättad är den till sin uppläggning den mest avancerade av årets böcker.
Om man säger, att det är en intellektuell bok, har man framhållit
både dess styrka och svaghet, den är full av tankar och
diskussionsämnen men lätt konstruktiv, man har hela tiden känslan av att
författaren inte varit med om den revolutionsdag han så fängslande
beskriver. Och den naiva tjusande charm, som kännetecknade hans
förra bok, "Jeg opdager livet", är här helt borta.
Sigurd Hoel, som tidigare experimenterat även i moderna
kompositionssätt, har denna gång skrivit en ren individualistroman utan
några sociala reflexioner, "Fjorten dager før frostwetterne". Den
handlar om en läkare, som gripes av skräck att inte ha levat livet.
Under en semesterpromenad råkar han komma till sina bortglömda
studentkvarter, upplever på nytt sin ungdom, träffar en flicka och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
