Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1 aug. 1936 - Madsén, Lars: Samhälle och individ. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samhälle och individ
423
flyr med henne undan sin vardag och njuter än en gång av sin fulla
mandom. Men hans fru får reda på förhållandet och det blir en
dramatiskt uppbyggd skräll.
Detta är kontentan av vad som bjudes, läckert och snyggt serverat.
Hygieniska lidelser i nystruken vit röck, tonen bryter aldrig mot en
välbildad läkarelegans. Boken är rolig, kvick och klar — sällsynta
egenskaper — och skulle vara även djupare fängslande, om den inte
svek på den avgörande punkten. Den saknar lösning, man får aldrig
reda på hur mannen klarar sitt mellanhavande med hustrun, vilket
man under stigande spänning inställt sig på. Nu stannar det hela vid
en trött känsla av intighet och meningslöshet, en intellektuell skepsis.
Boken är en ångestnevros utan förlösning. Därför blir det hela blott
en ovanligt välskriven episod.
En annan tyngd och ett annat djup äger Sigurd Christiansens
"Drømmen og livet". Den skildrar två bröder i deras pubertetsår.
Bland den stora mängden barnskildringar under de senaste åren är
denna anmärkningsvärd. Den är mer än de flesta
verklighetsstämp-lad, författaren bjuder inga fantasiblomster utan hans skildring har
en påtaglig andlig sanning. Han har suggestivt och levande fångat
gossårens stämningar. Särskilt minns man en smärtfylld dröm och
uppjagat sinnestillstånd efter ett dödsfall, som liksom en smältdegel
i sig omvandlade alla barnets tidigare rön och tankar, så att efter
processen ynglingen framstod som ett nytt karaktärsämne, en hel
liten människa. Att ge ett gott referat av denna själshistoria är
tyvärr omöjligt. Drömmen i bokens titel är barnaårens inre liv, som
med smärta kräver att omsättas i yttre verklighet. Boken gäller
ytterst livets mening, som ju inte låter inpressa sig i ett slagord.
En sådan bok är ingen hängmattelektyr, den kräver sin man. Men
Christiansen är en bekantskap, värd att göra. Han är inte blott en
kunnig författare med starkt dramatiskt sinne utan även klok,
mänsklig, sökande och förstående. Har han något fel, är det en lätt brist
på humor och en alltför stor lust att förklara. Nog snuddar man
ibland även i denna bok vid generationsproblemet, men annars har
han knappast vidrört några sociala frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
