- Project Runeberg -  Tiden / Tjugoåttonde årgången. 1936 /
518

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 10 okt. 1936 - Myrdal, Alva: Populära vägar inom psykologin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

518

Alva Myrdal

att vi är mer benägna för spekulativa saker. Vi känner oss
hemmastadda med McDougalls metafysiska sökande efter tingens "väsen",
det mänskliga handlandets "yttersta drivkraft". Hans lära, som först
förkunnades 1908 (hos oss omkring 1925), väckte till liv ett hastigt
intresse för instinkterna som psykets grundfaktorer och skaffade
McDougall en då ingalunda oförtjänt ryktbarhet. Han bjöds över
till Amerika för att uppbära en professur vid det förnäma
Harvard-universitetet. Instinktläran var ej ny; just i Amerika, i William
James, hade den redan tidigare sin förnämsta förträdare. Men
MlcDougall gjorde detta hjälpbegrepp, "instinkt", som egentligen
betyder mönster för våra ursprungliga reaktionssätt, till centrum i ett
system genom att förknippa det med en speciell hypotes om
förhållandet själ-kropp, genom att vidare utbygga det med en till varje
instinkt svarande känsla (efter Shand) samt genom att förbinda det
med ett särskilt jag-begrepp. Detta är det system, som har gjort
McDougall till ett lättpopulariserat tänkesätt. I sitt betonande av
teologin och målsträvandet i det psykiska och fysiologiska livet är det
ett metafysiskt system.

I Amerika vakade emellertid den empiriska kritiken och en
våldsam fejd om instinkterna utbröt omkring 1920. Den avslutades med
nederlag för McDougall (kritikerna Dewey, Faris, Kuo, Wheeler
etc.). Han flyttade till Duke University, "tobaksuniversitetet" i en
av sydstaterna, där han visserligen har goda arbetsresurser men
egentligen ingen möjlighet att påverka lärjungar. Så länge
emellertid den moderna socialpsykologin både på grund av sin ungdom,
sin försiktighet och sitt byggande på empiriska specialstudier saknar
en systematisk lärobyggnad, kommer troligen McDougalls
grundschema för att förklara vårt sociala handlande och upplevande att
röna efterfrågan. Särskilt kommer detta att gälla i länder, där man
icke synes kunna nöja sig med att så långt vetenskapen når få veta
något nytt om verkligheten, om sammanhangen mellan oss och de
andra i den sociala världen, utan där man prompt skall ha ett
formelschema, hur tautologiska än de "förklaringar" blir som man
därmed kan vinna. McDougalls instinktkatalog är bara en beskrivning
av något, som egentligen borde utforskas; det är en
sorteringsmaskin, varigenom vissa företeelser instoppas i vissa kategorier och
därmed anses ha fått sitt "väsen" förklarat.

"Instinkterna" förklarar ingenting. Man har inte ens försökt exakt
bestämma dem — t. ex. genom ett kvantitativt mätande av de hinder
de övervinner i stil med vad den nya "want"- eller "need"-psykologin
dock söker göra. Den vetenskapliga insats som gjorts är endast en
ytlig deskription, huvudsakligen en namngivning. Instinkterna kan
icke användas för att förklara det som mest behöver förklaras: de
individuella olikheterna mellan människor. Att förklara
"handlandet" med den eller den instinkten är en dålig förklaring, då man inte
vet om instinkterna är olika starka hos de olika människor, som
handlar olika. Att påstå en olikhet i fråga om instinkter, därför att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:18:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1936/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free