Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 10 okt. 1936 - Myrdal, Alva: Populära vägar inom psykologin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Populära vägar inom psykologin
519
människorna handlar olika, är en ren cirkel. I en generell, teoretisk
psykologi kan nu nästan vilken som helst konstruktion användas •—
den kan byggas upp som en geometri på valda förutsättningar •—
men det praktiska provet kommer, då man skall använda
kategorierna för en differentiell psykologi, som försöker förklara olikheterna
mellan människorna. Det är i själva verket i detta metodologiska
dilemma de rika spekulativa psykologierna står bredvid de
anspråkslösare empiriska ansatserna — det är en djupare strid än den som
antydes, då Nyman sätter t. ex. "behaviorismen" i ett kapitel och
instinktläran i ett annat bredvid.
Nyman har jämte den McDougallska gruppsykologin
huvudsakligen refererat de populära arbetena i masspsykologi (till skillnad
från social psykologi), främst Le Bon; ett referat som i detta
avsnitt är mer novellistiskt och utan kritiska randanmärkningar. I
enlighet med den måttstock — värdet för det fria folkbildningsarbetet
— som jag konsekvent lagt på dessa böcker, skulle jag här vilja
fästa uppmärksamheten på att då här liksom i Alf Ahlbergs Social
Psykologi studiet inskränkes till mass- och gruppfenomen, ligger i
själva denna inskränkning ett nedvärderande av de lärdomar den
sociala psykologin har att ge. Det föreligger en risk att även det rika
spel mellan människor, sociala förhållanden och situationer, som
ryms t. ex. inom arbetarrörelsen, blir behandlat "masspsykologiskt"
och förklarat närmast med "massuggestion" och några andra
schematiska termer. Det är en farlig förenkling att tro, att social
psykologi skulle vara detsamma som mass- och gruppsykologi. Den
socialpsykologi, som går utöver McDougalls, Le Bons, Ortega y
Gassets och de Mans förenklingar, har i själva verket stora fonder av
särskilt för arbetarklassen intressanta studier: i attitydernas och
åsiktsbildningens mekanism, de psykologiska skillnaderna mellan
klasser, raser och kön, den psykiska "socialiserings"-processen,
resultatet av olika miljöinflytelser i barndomen, studierna över sociala
konflikter och social kontroll, inflytandet av olika "kulturmönster",
uppkomsten av brottslighet och annan missanpassning o. s. v., o. s. v.
På alla dessa och många fler områden finns originella, vederhäftiga
ansatser; bara som stickprov kan nämnas den statistiska
moralpsykologin i May och Hartshornes arbete, den antropologiska
psykologin i Malinowskis studier av primitiva samhällen, Thurstones
studium av hur stort det inre sammanhanget är inom en "radikal"
resp. "konservativ" åskådning — mätt genom svaren på en mängd
specialfrågor. Framför allt måste man reagera då i stället för detta
och mot detta ständigt populariseras en psykologi, den McDougallska,
som av de forskande psykologerna för länge sedan är lämnad. Då
synes mig även dess folkbildande värde vara ganska ringa. Det kan
nämligen inte rimligtvis vara ett intresse att "folk" skall få en annan
bildning i dessa frågor än den fackmännen tror på.
Kapitlet om psykoanalysen kvarstår till sist. Där har Nyman
gjort ett referat och en avvägning mellan psykoanalysens anspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
