Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 13 jan. 1937 - Händelser och spörsmål - Budgeten - Nordiskt socialvetarmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Händelser och spörsmål
punkterna. Därmed skulle alla såväl lån som förluster under krisåren
vara täckta och minnena från förra krisen bringade ur världen i sin
konkreta form.
Sedan är det visserligen sant, att under de första krisåren
förbrukades dessutom åtskilliga miljoner ur fonder av olika slag. Den exakta
siffran har ej nu meddelats, men det torde röra sig om halvtannait
hundratal miljoner kronor. Det vore visst icke ur vägen, om en ny
fond-bildning kunde äga rum, vilket skulle ge ökad styrka att möta en kris, om
och när den kommer, men det får bli en omsorg, som följande år få ta
hand om. För året räcka icke medlen längre än till avbetalning och
täckning.
Nordiskt
socialvetarmöte.
Förhållandet mellan arbetarrörelsen och »de
intellektuella» blir ju då och då föremål för
uppmärksamhet. Förutom det att den politiskt och fackligt
organiserade arbetarrörelsen av rätt naturliga, klassmässigt betingade
orsaker inte fått särdeles omfattande anslutning från den akademiska
ungdomens sida (här i Sverge och i Finland — i övriga no>rdis.ka
länder är förhållandena annorlunda) har även de socialistiska studenterna,
åtminstone under åren efter kriget mötts av en viss svårutrotlig
misstro. »Teoretiserandet» har inte stått särdeles högt i kurs — medan
å andra sidan för många studenter intresset för den socialistiska teoriji
varit åtskilligt starkare än solidariteten med organisationsbyråkratinä
vardagsarbete.
Som ett uttryck för förståelse inom den fackliga rörelsens ledningf
för betydelsen av att den intellektuella falangen inte isoleras och blir
efter i den allmänna fram ryckningen och som ett hoppfullt tecken på
ökade samarbetsmöjligheter, vilka säkert skall ha en gynnsam effekt även
på de ideologiska förhållandena på detta avsnitt, får man fatta
Lands-sekretariatets generositet att ställa sig som inbjudare och värd för det
»Nordiska socialvetenskapliga möte för socialitstiska akademiker», som ägde
rum på LO.-skolan i Brunnsvik under mellandagarna i julas. Som
framgått i dagspressen hade mötet ett 80-tal deltagare: 17 från vardera
Danmark och Norge, 4 från Finland och resten från Sverge, därav dock
3 isländska stockholmsstudenter. Landssekretariatet representerades av
Johan-Olov Johansson, Sigfrid Hansson och Hilding Molander, vilka
tillsammans med professorerna Myrdal och Tingsten och några yngre
studenter även suttit i organisationskommittén.
Mötets första arbetsdag ägnades diskussion av »Den förda kris^
politiken och det aktuella ekonomiska och politiska läget» i de fyra
nordiska länderna på grundval av i förväg utsända berättelser från
vardera landet. Av de jämförelser som gjordes framgick i stort sett
följande:
Sverge hade haft det lättast att genomföra sin krispolitik. De väsent^
ligaste faktorerna härvidlag var dels att den svenska exporten såväl i
fråga om priser som kvantiteter var relativt gynnsamt ställd, dels att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
