Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juli 1937 - Bengtsson, Alg.: Om kakan delades lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 Alg. Bengtson
Ett aktuellt intresse för fördelnings frågor kan även motiveras ur
en annan mycket ’betydelsefull synpunkt. Inom ett folkhushåll
försiggår icke endast en omfattande och mångsidig produktion, där
måste också ske en motsvarande förbrukning. Insikten om att den
senare sidan av saken är lika viktig och kräver lika stor omsorg som
den förra håller dess bättre på att vinna utbredning i allt vidare
kretsar. Härtill bidraga med all sannolikhet dyrköpta erfarenheter från
de senare krisåren. Att världsmarknaden har sina gränser börjar
så småningom upptäckas. Detta tvingar över intresset till
hemma-förbrukningen. Men ännu betydelsefullare är att man verkligen
börjar upptäcka att utrikeshandeln i grund och botten ingenting annat är
än ett byte av vara mot vara. En export utan motsvarande import
är i längden en omöjlighet (och där den inom vissa gränser är möjlig
är den av tvivelaktigt ekonomiskt värde). Gränserna för ett lands
produktion bestämmas därför i sista hand av samma lands
förbrukning. Det gamla marknadsproblemet erhåller här en ny belysning:
det blir ett första rangens intresse tillse att den av tillgängliga resurser
betingade förbrukningen också äger rum. Förbrukningen är
emellertid en sak som ej går att frigöra från ’beroendet av massornas
inkomster. Det blir följaktligen en högst betydelsefull fråga vilken
del av nationalinkomsten som faller på massornas lott.
Ytterligare skäl som tala för ökat intresse kring
fördelningsfrågorna kunde säkerligen anföras, men vi låta oss nöja med det sagda
och återknyta till de frågor varmed vi började. Vilka reella
förutsättningar finnas här i landet för en politik som strävar till en
jämnare inkomstfördelning framförallt genom en väsentligt höjd
standard för den sämst ställda delen av svenska folket? En tämligen
god föreställning om vilka resurser, små eller stora, man här har att
röra sig med måste ligga i svaret på frågan: vilken summa skulle
varje enskild få om den nuvarande nationalinkomsten delades lika
per invånare?
Det torde vara en ganska allmän uppfattning att denna summa
inte blir särdeles stor. Åtminstone har det hittills varit så att
summans litenhet gjort den utmärkt brukbar när det gällt att visa upp
bedrägligheten i eventuella förhoppningar, att en drastisk
delnings-politik skulle vara tillräcklig för att med redan befintliga tillgångar
som grundval skapa ett högt allmänt välstånd. Det må tillåtas att
erinra om ett par dylika tillfällen.
När nuvarande socialministern, Gustav Möller, under den politiskt
allvarliga situation soni världskriget och revolutionerna skapade i m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
