Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juli 1937 - Bengtsson, Alg.: Om kakan delades lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om kakan delades lika 331
rad artiklar i denna tidskrift^ med känd sans och kunnighet röjde
upp för "en illutionsfri politik" ingick i hans utrustning bl. a. även
ett påvisande av hur otillräcklig dåvarande nationalinkomst var som
grundval för ett utbrett allmänt välstånd.
Möllers utredning gällde de två åren 1913 och 1916. Sedan en
uppskattning av den i taxeringsuppgifterna ej synliga inkomsten
gjorts och medtagits i beräkningen, visade det sig att det de båda åren
vid en jämn fördelning skulle ge resp. kr. 1,462 och 1,944 per
försörjningsenhet. Summorna kunde ju ej anses alltför imponerande,
särskilt om man tar hänsyn till att varje försörjningsenhet
representerade ungefär 2,3 konsumtionsenheter. Slutsatsen kunde därför
knappast bli någon annan än den som förf. drog: "avkastningen av
landets produktion, vars värde angavs i inkomststatistiken, var ej
tillräckligt stor för att, alldeles jämt fördelad på varje
försörjnings-enhet, tillförsäkra oss alla en i egentlig mening hög levnadsstandard".
En lika fördelning av nationens samlade inkomst räckte i varje fall
ej till "för den kolossala uppgiften att avskaffa fattigdomen".
I en skrift "Fri eller dirigerad ekonomi" som utgavs av prof. Ohlin
förra hösten återfinnes en liknande beräkning för år 1934. Den
totala nationalinkomsten uppskattas av Ohlin på grundval av
produktionssiffror till ett belopp SO proc. högre än den taxerade inkomsten,
vilket gör för det ifrågavarande året 7,200 miljoner kronor. Med
avdrag för erforderlig kapitalbildning räknar förf. med att detta
skulle ge kronor 1,200 per konsumtionsenhet. På en familj om man
odh hustru samt två barn (= tre konsumtionsenheter) skulle således
komma 3,600 kr. Omräknat till Möllers försörjningsenhet skulle det
väl visa på någonting omkring 3,000 kr. En ej obetydlig ökning sedan
1916 föreligger således. Ohlin drar emellertid samma slutsatser som
Möller, "några fördelningspolitiska åtgärder kunna icke väsentligt
höja massornas levnadsstandard".
Man har god lust att här komma med ett frågetecken. Äro dessa
slutsatser fortfarande och utan reservation riktiga ? Håller icke
ställningen på att radikalt förändras? Det berättigade i dessa frågor
framstår ännu klarare om undersökningen framdrages ytterligare ett
par år. Några exakta taxeringsuppgifter för 1936 föreligga
visserligen icke —då detta skrives, men den beräkning som gjorts visar att
den taxerade inkomsten för förra året skulle belöpa sig till 6,805 milj.
Om vi, följande prof. Ohlin, antaga att den verkliga inkomsten ligger
1 Nr 5 och 6 årg. 191$,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
