Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juli 1937 - Bengtsson, Alg.: Om kakan delades lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 Alg. Bengtson
50 proc. högre sikulle vårt lands samlade inkomst förra året ha passerat
den verkliga imponerande summan av tio (10) miljarder kr. Inför
denna siffra är det lätt att vara generös, vi anslå utan vidare den
ena miljarden till nybiWning av kapital och ha då nio miljarder att
dela upp på det svenska folket. Detta ibör göra någonting omkring
1,600 kronor per konsumtionsenhet, alltså för en familj av den
ovannämnda storleken kr. 4,800. Det är utan vidare uppenbart att en
mycket stor del av det svenska folket skulle anse detta belopp som en
god inkomst.
Som bakgrund till dessa siffror bör man teckna sig till minnes
de inkomstförhållanden som verkligheten har att uppvisa i vårt land.
Befolkningskommissionens uppmärksammade beräkningar ge som
bekant vid handen att 52 proc. av samtliga yrkesutövare här i landet
(som yrkesutövare räknas en var person över 15 år som utövar yrke
eller har inkomst) icke kommer upp till en inkomst på 1,000 kr. Mer
än % av samtliga yrkesutövare stanna under 2,000-kr.-’Strecket. Det
anförda gäller för år 1930.
Säga vad man säga vill om ’’det svenska utopia", en skriande
disproportion mellan nationens ekonomiska resurser och de stora
massornas levnadsstandard förefinnes alldeles uppenbart. Det är begripligt
om fördelningspolitiska åtgärder äro aktuella. De kunna diskuteras.
Var gränserna för det möjliga gå, var de riskfyllda konsekvenserna
taga vid — kunna därom skilda meningar råda. Men att avvisa denna
politik med påståendet att vad som finns att dela ännu är så litet,
en dylik enkel gest torde knappast göra effekt längre. Värdet av
det svenska folkets samlade arbetsprestation, återspeglat i den totala
nationalinkomsten, har tydligen uppnått den storleken, att kunde en
jämn fördelning genomföras utan att detta återverkade ogynnsamt
på helheten så skulle detta väsentligt höja massornas levnadsstandard.
Ja, en mycket god del av den svenska fattigdomen skulle vara
avskaffad. Slutsatsen kan inte bli mer än en: Socialdemokratins strävan att
med större jämnhet och rättvisa fördela frukterna av folkets
samlade arbetsmöda är inte enbart en nödvändig politik, det kan
dessutom sägas att denna politik har de allra bästa ekonomiska
förutsättningar. Problemet inskränker isig till att i hög grad bli en fråga
om att finna de med en stigande folkförsörjning i nuet och i
framtiden bäst förenliga metoderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
