Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juli 1937 - Björnberg, Arne: Det norske arbeiderparti fyller 50 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET NORSKE ABEIDERPARTI
FYLLER 50 ÅR
Några reflexioner över den norska arbetarrörelsens ’’radikalism".
Av ARNE BJÖRNBERG.
Det är i dagarna 50 år sedan Det norske aribeiderparti ’bildades på
ett imöte i Arendal i augusti 1887 mellan representanter för några av
de lokala s. ik. arbetarsamfunden. Redan omkring 1850, det vill säga
långt innan vare sig kapitalism -eller industrialism hade iskapat någon
jordmån för en varaktig socialistisk klassrörelse, hade arbetarrörelsen
gjort sitt första framträdande i Marcus Thranes ar’betarföreningar.
Dessa som rekryterades främst bland toirpare och landsbygdens
småfolk slogs snart ner av myndigheterna. Men de följdes av andra s. k.
försocialistiska istadier av arbetarrörelsen.
Industrialiseringen började i Norge sent och gick i början mycket
långsamt, vilket är av vikt att hålla i minne, eftersom det inverkat på
hela den norska arbetarrörelsens utveckling. Under 1850-talet ikan
man emellertid spåra uppkomsten av en ny samhällsklass, städernas
arbetare. Bland dessa bildades efter hand de första fackföreningarna
och s. k. arbetarföreningar. Sina politiska förhoppningar knöt
arbetarna — framför allt i rösträttsfrågan — till Johan Sverdrups och
vänsterns kamp för demokrati oöh parlamentarism. Den
rösträttsreform som genomfördes 1885, sedan vänstern året före bildat den
första parlamentariska majoritetsregeringen, blev dock en källa till
stor besvikelse. Egendomslösa och lågt avlönade anbetare stod
fortfarande Utan rösträtt. Och partibildningen 1887 torde delvis ha
kommit som en följd av den missräkning vänstern berett arbetarna.
Den nyare politiska utvecklingen i de tre skandinaviska länderna
uppvisar på de allra flesta punkter klara paralleller. Den norska
artbetarrörelsens utveckling utgör emellertid ett i ögonen fallande
undantag. Tvärtom är det här snarare de tydliga avvikelserna som
väcka uppmärksamhet. Det är denna olikhet isom kanske väckt det
starkaste ömsesidiga intresset och som det även kunde finnas skäl att
ägna någon uppmärksamhet med anledning av det norska partiets
jubileum.
I början kunde väl partiet knappast betecknas annat än som en grupp
arbetarpartister eller dylikt. Någon klar socialistisk ideologi torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
