Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 25 aug. 1937 - Fransson, Evald: Hälsa — föda — inkomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hälsa — föda — inkomster 399
tabell framgår livsmedelsiproc. kraiftiga stegring med stigande
barnantal.
Familjer i städer och industriorter Små Familjer imed 3 eller
med en fam i lej inkomst av familjer flera bann
under 3000 kr......................... 33 46
3000—5000 ........................... 27 40
5000 o. däröver ..................... 21 27
Jordbrukarfamiljer .................. 38 48
Lantarbetarfamiljer .................. 49 55
Att barnen i dessa stora fiamiljer ens tillnärmelsevis kan fylla sitt
o^ytimala, kvalitativa näringsbehov är omöjligt. Därmed riiskerar de
ej bara sin hälsa i nuet utan tillfogar sin organism så stora skador,
att de troligen ej senare kan botas utan förblir bestående genom hela
livet i form av försvagad hälsa ooh sjukliga rubbningar. "En verklig
fara är", säger Sherman på tal om otillräcklig A-vitamintillförsel i
barndomen, "att den i många fall förbises, så att kroppen därigenom
för all framtid försvagas." Denna upptäckt av undernutritionens
långtidsverkningar ställer ’proJblemet i allvarliig dager, och vill man
ha ett ’belägg för vad detta kostar samhället, kan man hänvisa till
aitt de barn, som föddes under världskrigets svältår, blev sjukliga,
defekter varmed de för all framtid får dras, ’något som bevisas därav,
att dessa årgångar vid mönstriogarna visar en exceptionellt stor proc.
"kronvrak".
Ur den befintliga konsumtionsstatistiken skulle man kunna framdra
otaliga bevis för undernäringens faktiska förekomst i vårt land.
"Enbart de stora familjer, där tre eller flera barn under 15 år finnas,
skulle sålunda representera en konsumtions reserv ifråga om
livsmedel, vars årsvärde . . . kan anges till 100 milj. kr.", vilket utgör
"8 proc. av jordbruikets ibruttoproduktionsvärde år 1934 ..." (Bil. 7
i Betänkande i sexual frågan.) Siffrorna ter sig ofantliga, men den
rättvisande tendensen behöver knappast betvivlas, ty jämföres ex.-vis
livsmedelsutgiiftema per konsumtionsenhet för små familjer med över
5,000 kr. i årsinkomst med länt- och skogsarbetarklassens
flerbarnsfamiljer under 1,500 kr. i sammanlagd familjeinkomst, blir skillnaden
350 proc.! Säkert har en förbättring inträtt under senare år, men
det är ändå långt ifrån, vad som vore önskligt ooh — mänskligt.
Bööks på självsyn grundade reflexioner, då ban står inför den fattiga,
utslitna småbondehustrun, äger en djup innebörd: "Mest av allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
