Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Madsén, Lars: Rättfärdighetskrav och livsbejakelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438 Lars Modsen
dem, ge inte läsaren tillfälle till fasta grepp om dem. Abel Brodersen
vet man inte heller var man har, han är en märklig man i sin
sorglöshet och lättja, som närmast verkar likgiltighet. "Han brydde sig om
ingen Verdens Ting och kastet sig vaek. Det er da uv^rent og ual~
mindelig". Han står utanför samhället.
Abels livsaptit är alltså tämligen måttlig. Han smakar visserligen
gärna de stekta sparvar, som flyga i hans mun, men jagar dem inte.
Livet får forma honom som det vill, och något krav har aldrig den
man rest mot tillvaron, som låter andra handha sin egendom, som vore
den en allmän tillhörighet. "Aldeles riktig, jeg friger ikke Monstret.
Jeg er tilfreds med et Maal Mat om Dagen, siden slikker jeg Solskin.
Hvorfor skal vi bli noget? Det blir alle de andre og er allikevel ikke
lykkeligere. De har hat Straevet med at komme op, men de maa se
sig om efter Linnen. Deres Ro er borte, deres Nerver tyndslitte,
nogen drikker for at greie sig og blir bare vaerre, de skal til hver Tid
gaa paa h^ie Haeler, jeg som bor i en Sjaa ynker dem".
Abel är en gåta för läsaren och för innevånarna i den småstad, dit
han då och då återvänder. Han sätter sig över att lössen kräla på
honom, han är blid mot alla. S’kymtvis får man veta, att något hänt i
Kentucky, hans flicka blev skjuten, hans vän blev inblandad, han
kommer väl ut ur fängelset en dag, Abel bär gärna sin revolver.
Sammanhanget är ej klart, men förefaller ej ett och annat i hans liv vara
fördold botgöring, t. ex. penningförsändelserna till vännen i Amerika?
Lurar det ett rättfärdiglhetskrav i botten även på denne sorglöse
vaga-bond? Väntar han i slöhet — med revolvern i fickan — på hämnd
för ett mord, eller beror vemodet endast på allmänna erfarenheter av
att det är svårt för en människokropp att leva, så att det inte krånglar
till sig alltför djäkligt i omgivningen? Det finns plats för gissningar.
Denne trötte dagdrivare är en högst intressant bekantskap, en luff
ar-filosof, som Hamsun förmår skildra med det mästerskap man väntat
sig. "Ringen sluttet" är en mångtydig titel. Betyder den att Abels liv
vid bokens slut är färdigt, han lämnar jorden som den var när han
kom, sedan han ordnat upp några smärre mellanhavanden, eller
betyder den, att den åldrige Hamsun nu åter tagit fatt på sin ungdoms
asociala hjältar och därmed via mer eller mindre samhällsintresserade
mellanstadier kommit tillbaka till sin utgångspunkt i tillvaron?
Hamsun är, även i sin höga ålder, en livsbejakelsens diktare i så måtto att
han alltid skänker sina figurer ymnigt av livets gåva, även om han
sedan släpper dem som strykhundar i samhällenas utkanter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
