Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Rück, Friedrich: Agrarproblem och bondepolitik i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AGRARPROBLEM OCH
BONDEPOLITIK I SCHWEIZ
Av FRIEDRICH RVCK.
Schweiz hör till de få stater i Europa, där böndernas aktiva
ingripande i politiken redan under medeltiden utövade ett väsentligt
inflytande på utvecklingen. Det är att tillskriva sammanträffandet
av olika historiska utvecklingslinjer, att de schweiziska
bondekan-tonemas frihetskamp under trettonde till femtonde århundradena
övergående blev utslagsgivande för hela den europeiska politiken.
Längre än på andra ställen hade de gamla germanska
hushålls-formerna bevarats i bergdalarna odh på höjderna runt
Vierwald-stättersjön. Invånarnas krigiska duglighet och organisation i
’’hunda-reV som omfattade alla vapenkunniga män och i de allmänna tingen
hade sitt politiska organ, bidrog härtill. Bibehållandet av
allmäninings-väsendet i alpdalarna berodde huvudsakligen på ekonomiska orsaker.
Jorden var fattig och ägnade sig dåligt för åkerbruk, som alltid är
anledning till styckning och övergång till privategendom. Man drev
huvudsakligen boskapsskötsel på ängarna och uppfödde ^hästar och
för denna produktionsform var gemensam äganderätt till stora
betesmarker lämpligare än uppdelning av landet. Sålunda ’har i Sohwyz,
en av de fyra urkantonerna, allmänningen med nyttjanderätt för
byinvånarna bibehållits ända till i dag utan att dook ha ikvar sin forna
betydelse. Utom delägarskapet i allmänningen ägde varje medlem
dessutom sin gård med kringliggande åkerjord, som tillhörde varje
familj för sig.
Folkökningen på ett sådant område skapar ständigt nytt problemet
att utvidga området. Ett intensivare utnyttjande är uteslutet och ny
jord måste ständigt rödjas för att skaffa grundval för de nytillkomna
familjemas existens. Ordet rödja går f. ö. igen i namnet på
kantonerna Appenzell Inner- och Ausser ’’Rhoden’’. Också ibönderna i
Sohwyz :strävade att utvidga sitt område, och denna tendens ledde
till de första större konfliikterna med klostret Einsiedelns högadliga
ägare och böboare, som på det då för tiden vanliga sättet låtit sig
av kejisaren skänkas stora jord- och skogsområden. Kam,pen med
klostret, som med avbrott varade under århundraden och under vilken
bönderna upprepade gånger stormade klostret och t. o. m. togo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
