Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - Rück, Friedrich: Agrarproblem och bondepolitik i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488 Friedrich Riick
Numera ha blott 14,000 ibönder en enda ko och då hruviidsakligen
fattiga ibergsibönder, men 44,000 ha mellan 7 odh 10. I ihela Schweiz
fanns det förr, då ibondebefolkningen siffermässigt var större, blott
omkring 3,000 storbönder, som hade mer än 20 kor, men nu finns det
11,500. I dessa siffror kommer bl. a. omläggningen från åkerbruk
till mejeridrift till synes. 1935 ’höllos i landet omkring 1,610,000
nötkreatur, medan 1866, då (bondebefolkningen var betydligt större, f annis
något över 930,000. Antalet svin har tredubblats liksom antalet
höns.
Om jordbrukets räntabilitet under krisåren lämnade regeringen
intressanta uppgifter i en rapport till riksdagen. Det sägs där: "Enligt
en preliminär sammanställning av räkenskaperna för de företag, som
stå under kontroll av bondesekretariatet, förräntades det i lantbruket
nedlagda aktiva kapitalet räkenskapsåret 1931—32 med icke fullt
2 proc." De följande åren nådde man icke ens så högt. Vid detta
genomsnittstal är dessutom att observera, att storföretagen och många
storbönder erhöllo högre vinst, medan ismåbönderna och de medelstora
icke nådde upp till genomsnittstalet. Rapporten säger vidare:
"Växande svårigheter uppstå f ör de skuldsatta bönderna, som i huvudsak
arbeta med främmande kapital och måste förränta det efter 4,5 till 5 proc.
eller ännu högre, medan de efter beräknande av en blygsam aAetslön
blotli kunna erhålla 2 proc. och ofta ingen ränta alls på sitt eget
kapital." Det är därför lätt förståeligt, om man också kan
konstatera, att exekutiva åtgärder mot bönder är o förhållandevis talrikare
än gentemot den övriga befolkningen. Bonden befinner sig i nöd!
—• detta utrop förstummas sedan några år icke i Schweiz. Genom
särskilda kassor, som h;ade till uppgift att genomföra de beslutade
åtgärderna för hjälp åt nödlidande bönder, försökte man avvärja faran
att tusentals bönder, som resterade med räntor och andra avgifter,
skulle nödgas lämna sina gårdar. Denna ihjälp visade sig i många fall
dock vara en droppe i havet. Regeringen har därför nu lagt fram
ett iförsilag enligt vilket skuldproblemet sikall lösas efter större linjer
än ’blott genom understöd i de fall, då bonden redan står med vatten
upp till thalisen. Intressant är, att en del av stonbönderna, framför allt
de gamla familjerna i inre Schweiz, äro motståndare till detta förslag.
De önska inga statliga understödsåtgärder för de bönder, som råkat
i nöd. Delvis behärska dessa stortbönder själva
hypoteksinrättnin-garna och jordbrukets lånekassor, vilka vid en verklig
’skuldavlyft-ning skulle nödgas avstå från vissa fordringar och åtnöja sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
