Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - Anker, Lot: Stat, samhälle och Gemeinschaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stat, samhälle och ’’Gemeinschaff^ 495
samhället är nu staten genom den härskande klassens ensidiga
inställning till sina egendomsprivilegier handikappad i uppfyllelsen av
sin ideella bestämmelse. Stein säger uttryckligen: den besittande
klassen är den icke arbetande klassen, och den som endast arbetar
är här icke någon likaberättigad personlighet, utan endast de
arbetande kapitalägarna äro rättsligt jämställda. ’’För det första står
deras .intresse, vilka genom sin egendom se andra i beroende av sig,
i direkt motsättning till dessa beroende gruppers intresse. Den förra
samhällsklassen vill öka och konsolidera beroendet, den senare vill
upphäva det. Detta är varje samhälles allmänna karaktär.’’ Alla
dessa delvis mycket generaliserande uttalanden gjorde Stein
tydligen som barn av sin egen tid, mitt i ett industriellt, efter
kapitalistiska idéer ordnat samhälle, som höll på att växa sig starkt, och
i vilket bourgeoisin fordrade att göra historia — historia i
överensstämmelse med dess klassintressen. Samlhällets kluvenhet, som Stein
gång på gång uttryckligen framhäver genom att påvisa den
absoluta motsatsen mellan arbete och kapital, gör att han söker lösa
problemet om den av honom eftersträvade statliga friheten.
Visserligen utsäger han aldrig klart, på vad sätt staten kan göra anspråk
på att utjämna samhällets motsägelser; han nöjer sig helt enkelt
med postulat, med statens moral och ideal. Den statens egentliga
uppgift, som föresvävar Stein, kräver i varje fall helt andra
förutsättningar för den mänskliga samlevnadens organisation, än de som
han kunde iakttaga i detta industriella, kapitalistiska och liberalistiska
ekonomiska samhälle. Stein blir stående vid idealet av staten som
en ordnande makt — han nöjer sig med att åskådligt och övertygande
visa, hur den statliga uppgiftens ideal måste kapitulera inför
samhällets nakna intressetendenser.
Stein kommer till den slutsatsen, att den samhälleliga ordningen
är bestämmande för den statliga ordningens karaktär, och att det inte
finns någon verklig statlig frihet utan samhällelig frihet — d. v. s.
den statliga friheten garanteras först genom den samhälleliga
friheten, som består i lika äganderättsvillkor för den egendomslöse.
Det är betecknande för det tidsskede, då Stein skrev sin bok, när
författaren säger, att den sanna friheten måste börja med att alla
bli delaktiga av bildningen. Kravet på allmänlbildning var som
bekant ett mäktigt verktyg för den samhällets demokratisering, som
på ett revolutionerande sätt inträdde under 1800-talet och fortsatte
in i vårt århundrade. Privilegiet på bildning och kunskap skulle
upphöra, när det inte längre var de besittandes privilegium. Och
för Stein står det oryggligen fast, att vägen till social demokrati
endast går över bildningens förallmänneligande: "Tillägnandet av
andliga värden, av bildning, är den evigt fruktbara grunden för
frihetens idé. Där bildning uppstår, där är upprinnelsen till de sociala
idéerna given; där bildningen frodas, skola de utvecklas fram till
principen om jämlikhet; och där denna princip blir medveten för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
