Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 20 mars 1938 - Tingsten, Herbert: Den materialistiska historieuppfattningen i »Den adertonde Brumaire»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 Herbert Ting st en
social revolution; hänvisningen till junirevolten vore meningslös,
om han icke tänkt sig, att inom kort de mellangrupper, som då
förhållit sig neutrala eller tagit parti mot Parisproletariatet, skulle gå
över på arbetarnas sida och under deras ledning störta det
kapitalistiska samhället. Då Marx skrev ’’Den adertonde Bruniaire’’ hade
utvecklingen gestaltat sig helt annorlunda; i stället för en social
revolution hade kommit en till sin allmänna tendens utpräglat
borgerlig diktatur. Nu finner emellertid Marx denna diktatur vara ett
nödvändigt stadium före revolutionen; även denna nya borgerliga
seger ligger djupare sett i proletariatets intresse. "Revolutionen är
grundlig", skriver Marx. "Den fullgör sitt arbete med metod. Till
den 2 december 1851 hade den undangjort ena hälften av sin
förberedelse, den gör nu undan den andra hälften. Den fulländade först
den parlamentariska styrelsen för att kunna störta den. Nu, då den
uppnått detta, fulländar den exekutivmakten, förenklar den till dess
renaste uttryck, isolerar den, ställer den emot sig såsom enda
motståndare för att kunna mot den koncentrera hela sin kraft till
förstörelse. Och när den undangjort denna andra hälft av sitt förarbete,
skall Europa springa upp frän sin plats och jubla: ’bra grävt gamla
mullvad!’ " Nu väntade Marx alltså att den napoleonska diktaturens
fall skulle medföra den sociala revolutionen. Då tjugo år senare
även denna förhoppning grusades tvingades Marx ånyo att lägga om
sin uppfattning och konstaterar en ny Pyrrhusseger för bourgeoisin.
Likheten mellan denna tankegång och en del samtida marxisters
föreställning om de borgerliga diktaturerna som nödvändiga
förberedelser till socialismen är påtaglig.
Ett annat moment i de citerade reflexionerna bör understrykas.
De visa, liksom en rad andra uttalanden från samma period, att
Marx under detta skede räknade med att ett socialistiskt proletariat,
ehuru endast omfattande en ringa del av befolkningen, skulle kunna
med hjälp av andra folkgrupper genomföra en social revolution. Här
möter icke den främst i "Kapitalet" utformade tanken, att den sociala
revolutionen blott skulle vara möjlig i ett starkt industrialiserat, av
extrem kapitalkoncentration och relativt allmän proletarisering
kännetecknat samhälle. Med skäl kunna därför de nu berörda skrifterna,
liksom flera andra, åberopas för den kommunistiska och mot den
socialdemokratiska marxtolkningen på denna punkt.
Enligt en i Marx’ historiefilosofiska uttalanden ofta
återkommande tankegång — som hör till utgångspunkterna för den materia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
