Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 20 mars 1938 - Bandy, Nicolas: Bucharin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 Nicolas Bmidy
Det är underligt att iakttaga ihur man i Sovjet uppmärksamhiar
massornas reaktiori eller rättare deras möjliga reaktion utan att dock
tillåta någon som helst fri manifestation. Hur kommer man då fram
till motiveringen för de olika åtgärderna? Man tänker ovillkorligen
på diskussionerna mellan kyrkliga teoretiker : Tro mig, man måste
göra så. Jag känner massornas smak. — Tvärtom man måste i stälr
let göra så. Det är jag, som känner folket. I Isvestias
huvudredaktörs rum, i sovjetregeringens officiella organ, är det sådana argument
de ansvariga begagna.
För oktober festligheterna på revolutionens årsdag började
Bucha-rin en månad i förväg att förbereda uppställningen i ett
specialnummer. Till sista dagen visste han icke hur mycket papper han kunde
få disponera, men han hoppades kunna få till 16 sidor. (I vanliga
fall utkommer Isvestia med 4 sidor, fridagar med 6, och Pravda
regelbundet med 2 sidor mera). Hela månaden telef onerade han, skickade
bud på bud till inflytelserikt folk, sökte efter vänner som kunde beveka
papperstrustens mäktiga. Till slut fick han endast till 8 sidor, men
eftersom han icke visste det förrän sista dagen hade hela
uppställningen med artiklar, teckningar, fotografier, klidiéer och det hela
måst förberedas för 16 sidor.
Numret skulle i stora drag uppvisa vad som nåtts genom
revolutionen och genom direkt åskådning visa välståndet och kulturen i
Sovjetunionen medelst fotografier och personliga uttalanden av folk i
olika ställningar. Bucharin accepterade dessutom med entusiasm ett
förslag av en av medarbetama att illustrera med hjälp av konstverk
levnadsvillkorens för "idealmänniskan" utveckling genom tiderna fram
till den socialistiska staten. Han lät leta reda på bilder, som visade
slavägarens lyx sådan den framträdde på en egyptisk relief, den i
kontemplation försänkte i ett kinesiskt landskaps oändliga stillhet,
samurajens ståt enligt en japansk teckning, gladiatorns styrka med
en skulptur från Rom, renässansens skönhet i Michelangelos Adam
och annat liknande, som åskådliggjorde människans härlighet fram
till den arbetsamme medborgaren i ett socialistiskt samhälle, färdig
till oegennyttig ansträngning.
Några journalister, en konstexpert, en akademiker, som gjort en
teckning för specialnumret, några vänner, ett tiotal personer i allt,
voro samlade i hans rum den kvällen. Med vackra reproduktioner
äv konstverken samlade på sitt bord lät han kalla censorerna. För att
få i gång diskussionen under gynnsam stämning bad Bucharin en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>