Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 31 okt. 1938 - Berendsohn, Walter A.: Tysk emigrantlitteratur 1933—1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysk emigrantlitteraUir 1933—1938 513
buch för otillförlitlighet. Fel ha smugit sig in, dä materialet samlats
ur illegala källor och hastigt utgivits för att inte förfela de politiska
verkningarna. Även om detta stämmer, sökte man dock sanningen och
kom den mycket nära. Hela emigrantpressen sprider oavbrutet
informationer över förfiållandena och händelserna i Tyskland.
Dessa bilda bakgrund till de talrika romaner, som fasthålla den
upplevda tyska verkligheten. Jag nämner några av de bästa: Ernst
Gläser "Der letzte Zivilist", 1935. En tyskamerikan i en liten sydtysk
Stad upplever nationalsocialismens tillväxt och vänder slutligen
förtvivlad tillbaka till Amerika. Bernhard von Brentano "Theodor
Chindler", en borgarfamiljs roman, 1936, och "Prozess ohne Richter",
1937; berättelsen om en matematikprofessor, som är hemlig
motståndare till regeringen men som avhåller sig från politik både i ord och
handling, och hur han går under. Klaus Mann, "Mephisto’, en roman
om en äregirig, karaktärslös mans karriär med ett skådespelaröde
som utgångspunkt, 1936. Anna Seghers: "Der Kopflohn", 1933, visar
nationalsocialismens inträngande i en by, en ung tapper motståndare
stupar som offer, "Die Rettung", gruvarbetarrornan, 1937. Adam
Scharrer "Maulwitrfe", den starkaste skildringen av det illegala
arbetet i Tyskland. Ernst Toller "Eine Jugend in Deutschland",
författarens självbiografi; han deltog i rådsregeringen i Bayern. F. C.
Weis-kopf "Die Versuchung", en roman om en kvinna, vars man blir
nationalsocialist och som fattar tycke för en av hans jjartivänner, men
som slutligen finner vägen tillbaka till frihetskämparna. Bruno Fransk,
"Der Reisepass", huvudpersonen en yngre son i ett tyskt furstehus,
1937. Irmgard Keun, "Nach Mitternacht", 1937.
Ett särskilt omnämnande förtjäna böcker om koncentrationslägren.
Den första var av Gerhard Seger, "Oranienburg", 1934, en
förkunnelse under edlig förpliktelse av rent sanningsvärde, dessutom
redogörelse för fakta, ett gott journalistarbete, som stegras i skildringen
av flykten. Walter Hormmg, "Dachau", 1935, är bredare upplagd, en
dagbok alltför tyngd av klaganden, anklagelser och betraktelser. De
övriga, Karl Billinger, "Schutzhäftling 880", 1935, Willy Bredel,
"Die Prufung", 1935, Wolfgang Langhof, "Die Moorsoldaten", 1935,
Klaus Hinrichs, "Staatliches Konzentrationslager VIII", 1936, äro
okonstlade, klart, sakligt skrivna böcker, där författarens lidelse får
uttryck i den skakande framställningen. Mod, uthållighet,
sammanhållning av de likasinnade ger den rika skildringen en tröstande glans.
I-fär kan också Ernst Tollers "Briefe aus dem Gefängnis", 1935,
nämnas.
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
