Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 feb. 1939 - Nordström, G. Hilding: Den svensk-norska socialdemokratin och unionsfrågan före 1895
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk-norska socialdem^okratin och unionsfrågan före 1895 91
mre partispänniogen octh påverikaci lav den allimänirita olu;stt, som gjorde
sig gällanide ioom helia den dåtida svensika idemiokratin till följd av
den ’härslkande regilmens ibristiande poliiti’Sika re form vilja, bemödade
sig Braniting att övertyga isina pia!rtiivämi.er lom att den offiiciella
sven-’ska unionispolitiken isyftade längre: den hade, framdiöll han, drivits
fram av Boiströim för att "tysta odh discipilinera den’ isveniska
diemo-kratin’’. Det vill dbdk föirefallia, isom^ om icke ens denna appell till
arbetarna att skärpa sin politiska vaksamhet hade någon egentlig
effekt. loke heller Sooial-Defmiokraten själv ägnade undier de närmaiste
vedkoma unions frågan mer än föirsitrödd uppmärksamhet, och några
ytteriigare inlägg vinitern 1892 från svensk arbetarsida stå varken
där lellier annorstädes att upptäcka.
De norska socialdemokraternas livliga intresse för de svenska
partivännernas hållning belyses av ett brev från Jeppesen till Branting
(den 25/2 1892), varuti även de norska socialdemokraternas
uppfattning om venstres politik kom tydligt till uttryck. Norska vänsterns
massa önskade i själ och hjärta, enligt Jeppesen, upplösning av
unionen, men vänsterledarna, skrev han, voro för fega att erkänna detta.
De norska socialdemokraterna gingo för sin del rakt på separationen
till följe de skäl, som redan Gjosteen hade utvecklat i sin ovan
om-nämnda tidningsartikel. En snabb avveckling av unionsförhållandena
för att påskynda genomförande av sociala reformer var och skulle
förbliva den norska socialdemokratins ståndpunkt eller som han
bedyrade : norska socialister skola ’’naar og hvor et unionssporgmaal
reises, kraeve unionens opl0sning". Och han tillade: ’Vi maa gjore
hvad vi kan >for at gj0re denne strid saa kort som muligt. Striden vil
ikke oph0re, saalsenge unionen existerer". Jeppesen uppmanade
därefter Branting att verka för att de svenska socialdemokraterna ställde
sig solidariska med sina norska partivänner och detta så snart som
möjligt med hänsyn till det stora möte i salken, som arbetarpartiets
styrelse förberedde.
Det folkmöte, som Jeppesen syftade på, ägde också rum strax
efteråt eller den 28 februari i Casino. Ludvig Meyer gick härvid emot sina
kamrater inom partiet. Han ville icke nu vara med om en upplösning
av unionen. Enligt hans åsikt överdrev man riskerna i den aktuella
unionspolitiska situationen och förbisåg, att den verkliga faran
representerades av Ryssland, "den farligaste granne på jorden". Hans
anförande lär ofta ha avbrutits av protestrop, och det följdes av en del
kritiska repliker. Vid voteringen röstade alla utom 15 för följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
