Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 feb. 1939 - Jonsson, Thorsten: Tolv svenska romaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tolv svenska romaner 105
den ruskiga händelsen med flickan mera var en slump, den sortens
slump som ingriper när en författare ska ha ett slut på en bok.
Detta hindrar eni’ellertid inte att Äran och hjältarna som
skildring av ett stycke verklighet, som stilistisk prestation och som
predikan mot den vanemässiga likgiltigheten inför våldet är
betydelsefull. I sin sista egenskap är den mycket aktuell; det bara understryks
av de lindriga anakronismer som har halkat med.
Aktuell betydelse mer än någon annan av höstens böcker har
Eyvind Johnsons roman Nattövning, som handlar om borgerligt
pa-trask, ett par hyggliga människor och en klick nazister i Stockholm.
Ingen svensk roman av i dag ger en så skarp spegelbild av det som
man måste gå och tänka på: hur det ska gå med oss, om det snart
är Sverges tur att krossas under våldets jättelika tank, hur vi bör
förhålla oss, vad vi måste vara beredda på. De centrala kapitlen i
denna ’bok visar upp en klarsynt vältalighet, som är beundransvärd.
Ur ideologisk synpunkt och ur den aktuella verklighetens är detta
en mycket betydelsefull bok. Som konstnärlig prestation är den styv
men griper inte lika djupt som Eyvind Johnsons bästa romaner. De
delar av boken som är ägnade åt att analysera "osympatiska" typer
är ett skickligt rutinarbete men kanske inte mer (utom de virtuosa
kapitlen om lutsångaren), och man tycker sig sakna någonting i
bilden av den stockholmska iborgerlighetens avigsidor, något som kanske
är det farligaste draget därför att man har på känn att det i stillhet
utbreder sig mer och mer: en passiv, antisemitiskt färgad
försiktighet inför fascismen. Den finns hos lärare, ämbetsmän och affärsfolk,
och den har sina rötter i ekonomisk vinningslystnad, irritation över
de akademiska examinas sjunkande betydelse i ett demokratiskt
samhälle och ett väl utvecklat sinne för ett taktiskt förhållningssätt: det
är riskfritt att ha fascistsympatier i ett demokratiskt land, och skulle
det verkligen komma att hända någonting här (för man vet aldrig!)
då har man i alla fall stått på den rätta sidan redan från början.
Ett par andra av höstens böcker har det gemensamt med Eyvind
Johnsons, att de är intellektuellt betonade, kunnigt skrivna och
genomskinliga i sin berättarstil; sådana är Gustaf Hellströms Det var
en tjusande idyll..., Elin Wägners Hemlighetsfull och Olle
Hedbergs Mota Olle i grind. Ingen av dem har samma betydelse som
Nattövning, men de båda första erbjuder en mycket behaglig läsning.
Gustaf Hellströms utgör en fortsättning på serien En man utan hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
