Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1939 - Blom, Holger: Grönska åt storstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grönska åt storstaden 431
uppstått institutioner med uppgift att rådgivande och kontrollerande
följa städernas tillväxt samt avhjälpandet av begångna fel.
Stadsplaneväsendet har väl härvidlag haft den största uppgiften att fylla.
Att här själva bebyggelsen har berörts, beror på att densamma,
som tidigare nämnts, står i intimt samband med parkerna. Rätt
utformade skola dessa vara ett komplement till bostäderna. Ett
mellanled härvidlag kan den obebyggda tomtmarken, "gården", sägas vara.
Vilken förändring har denna ej genomgått under knappt mer än
några tiotal år! Från de mest kyffiga bakgårdar har utvecklingen, ledd
av en sund stadsbyggnadspolitik, fört oss över till de friytor, som
representeras av de under sista åren bebyggda fastigheternas kollektivt
ordnade tomtytor, sammanförda till enheter för varje kvarter och fritt
tillgängliga för människor, sol och luft. Dessa "tomtparker" kunna
dock aldrig bli av den storleksordning att de ersätta de allmänna
parkerna, ehuru tanken ligger frestande nära att på den vägen med väl
tilltagna tomter uppbygga ett parksystem.
Det måste fastslås, att parkerna skola vara till för allmänheten, icke
tvärt om. Det ligger något felaktigt i att de anordningar, som avses
för allmänhetens rekreation och förströelse, måste för att skyddas
mot samma allmänhet omgärda sig med höga stängsel och ett otal
plakat med det genomgående ordet FÖRBJUDET. Det påstås ibland,
att parkernas ändamål är att pryda och smycka staden och ett smycke
måste ju alltid skyddas på åverkan. På detta måste svaras, att en park
kan även vara till prydnad om den utformas på sådant sätt att den
samtidigt tjänar ändamål, som vår tid anser viktigare än de rent
estetiska. Att åverkan sker inom parkerna torde i största utsträckning
bero på dels att parkarealen är för knappt tillmätt i förhållande till
antalet besökare, dels att utformningen ej är den lämpliga.
Att fastslå någon norm för parkernas storlek låter sig svårligen
göra på grund av de högst varierande yttre förhållanden, som råda
i olika städer och även inom en och samma stad. Siffrorna 30—40
kvadratmeter per invånare ha nämnts som ett minimum.^ Frånräknat
Norra och Södra Djurgården samt Brännkyrka och Bromma äger
Stockholm omkring 190 hektar parkmark, vilket räknat med detta
områdes folkmängd motsvarar omkring 4 kvm per invånare. Lägges
till nämnda yta även Norra och Södra Djurgårdens arealer erhålles
1 Se Aspesaeter, Grobstok, Nordal, Krafft och Ström: "Vår tids hage",
Gyl-dendal norsk forlag, Oslo 1939.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>