Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 aug. 1939 - Jödal, Ole: Sovjets utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sovjets utrikespolitik 493
kraft med de flesta europeiska länder och när nu stormaktema gått
före kom småstaternas erkännanden i snabb följd: Norge 15 februari,
Österrike 25 februari, Sverge 15 mars, Danmark 18 juni.
Sovjetunionen var nu upptagen i nationemas krets, men
förhållandet mellan den och de övriga staterna fortsatte att präglas av stark
misstro. Varje ansats till vidgat samarbete mellan Västeuropas stater
uppfattades av Moskva som inledning till blockbildning mot Sovjet.
Förhanidlingama om en västpakt och Tysklands inträde i N. F. 1925
väckte stor oro i Moskva. I Tyskland dominerade först Stresemanns
linje som gick ut på närmande till västmaktema. Under
förhandlingarna blev det emellertid snart klart att Tyskland ännu var långt
ifrån att betraktas som likaberättigad part. Sovjet grep genast
tillfället och lydkades 1926 få Rapallo-traktaten bekräftad och förstärkt
på ett sådant sätt att Tyskland skulle få tsvårt att tillämpa N. F :s
sanktionsparagraf om denna skulle tomma att tillämpas mot Sovjet.
Samtidigt försämrades på nytt förhållandet till England dels på
grund av Sovjets roll i Kina, dels på grund av att den antibolsjevikiska
stämningen under gruvarbetarstrejken och generalstrejken i England
1926 fick ny fart. Ryssarna hade understött de strejkande engelska
gruvarbetarna, men vid strejknederlaget upphörde samarbetet mellan
de engelska och ryska landsorganisationerna. Därmed hade ryssarna
förlorat sitt stankaste stöd i England och efter nederlaget i Kina
avbröt den engelska regeringen förbindelserna.
Ett nytt tillfälle för Sovjet att komma ur isoleringen erbjöd sig i
samband med Kelloggpakten. Sovjet var icke inbjudet att delta i
undertecknandet men anslöt sig omedelbart efter undertecknandet till pakten
och sovjetregeringen blev i själva verket den första regering som
ratificerade den. Det var Litvinov som i opposition mot Tjitjerin
drivit igenom denna linje och han tog nu initiativet till ett protokoll
som undertecknades den 9 februari 1929 i Moskva av Sovjet, Polen,
Rumänien, Estland och Lettland, varigenom Kelloggpakten med dess
högtidliga fördömande av krig trädde i kraft för dessa stater. — I
slutet av året återupptogs också förbindelserna mellan England och
Sovjet, sedan Labours valseger lett till bildandet av den andra
regeringen MacDonald. I ett avtal mellan de båda länderna intog en rad
detaljerade bestämmelser om propagandaförbud en framskjuten plats.
. Men Sovjet hade nu definitivt fått annat att tänka på än
kommunistisk propaganda. Överallt, där det stött sina framstötar på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
