Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1940 - Litteratur - Holmberg: Gud som haver och andra uppsatser om svensk litteratur (Wizelius) - Westin Silverstolpe: Välstånd och fattigdom. Den ekonomiska och sociala omdaningen 1880—1930 (Gårdlund)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
62
ten i Nemi och kungen i Babylon i svensk
litteratur. Han analyserar där på ett
intressant sätt Pär Lagerkvists drama
Konungen (från 1932), som tydligen är en
uppgörelse med händelserna i Ryssland.
Pär Lagerkvists reaktion är i huvudsak
parallell med Karlfeldts. Till en början
hade revolutionen hans sympati, men
sedan tvang terrorn honom att ta avstånd;
"den terror", skriver Holmberg, "i vilken
de halvt ihjälpiskade piskade ihjäl, de
halvt ihjälsvultna lät svälta ihjäl, de grymt
behandlade handlade grymt, de för
orättvisor utsatta var orättvisa". Och han
fortsätter: "Det visade sig således att man
inte var bättre på ena sidan av den
sociala skiljemuren än man hade varit på
den andra! Det visade sig att det inte
var i "klassen" eller i "samhället" som
felens yttersta grund hade legat, utan i
människan!"
Det är ett resonemang, som man inte
kan godta. Den grymt behandlade, som
handlar grymt, står moraliskt sett högre
än den som från början varit grym. Eller
tillämpat pä samhället: om en minoritet
lyckats grymt undertrycka en majoritet
(eller omvänt), så ligger skulden hos
förtryckarna; men om de undertryckta
hämnas lika grymt, sä är endast en del av
skulden deras. Om de ryska bönderna
varit mänskligare behandlade, skulle de
förmodligen ha handlat mänskligare. Det
är visserligen inte självklart, men man kan
aldrig bortse från möjligheten. Genom en
rättvisare samhällsorganisation kunna
människorna — måhända — moraliskt
"förbättras".
Uppsatserna om Karlfeldt och Pär
Lagerkvist innehåller i endast lätt förklädnad
Holmbergs egen politiska ståndpunkt. Så
otvetydigt har han inte tidigare tagit parti.
Han är överhuvud taget mindre reserverad
än förr. Då hade man ofta ett intryck av
att det grymma fascinerade honom, tvang
honom in i en försvars attityd av stundom
ansträngd likgiltighet. Det är ett problem,
som alltjämt sysselsätter honom: "Kan
något eller någon leva utan ett annats
eller en annans lidande?" Han har inget
svar till hands: "Dett är en antinomi och
ett dilemma, moder till mycken olösbar
filosofi och till mycken diktning, fylld av
undran". Men detta klara konstaterande
av problemets svårighet talar — jämfört
med tidigare grimaser — om nyvunnen
balans. Han tycks mena, att teoretiska
svårigheter inte får hindra oss från att
praktiskt ta parti; nazismens framfart
torde härvidlag ha spelat en avgörande roll
för honom.
Gud som haver är mer enhetligt
litteraturhistorisk än Holmbergs tidigare
essayböcker. Han har endast valt svenska
ämnen; utöver de redan nämnda uppsatserna
vill jag särskilt framhålla Per Henrik
Lings mytomani, Viktor Rydberg i Lund
och Fakiren och fakirskolan.
Ingemar JFizelius
G. WESXIN SIlVEBSTOIiPE:
Välstånd och fattigdom. Den eko.
nomlska och sociala omdaning^en
1880—1930. I serien "Tår egen tids
historia^’.
Bonniers 1938, 665 sid. Pris 18: —.
I den serie av populärvetenskapliga
arbeten, som från olika sidor belysa
samhällsutvecklingen under "vår egen tid",
1880—1930, har prof. G. Westin
Silverstolpe fått den svåra uppgiften att
behandla den ekonomiska utvecklingen. På
över 600 sidor har förf. skildrat och
analyserat följande perioder: 1880-talet med
dess sekulära prisfall och jordbrukskris,
det stora industriella uppsvinget från
1890-talets mitt fram till kriget, världskrigets
ekonomi, efterkrigstidens utveckling i
Ryssland, Italien och Tyskland samt i de
demokratiska länderna. Inför en sådan uppgift
måste även den mest kvalificerade
författare ha flera betydande svårigheter: att
finna en disposition, som är s£ikligt
berättigad och faller lätt, att begränsa sig till
den ekonomiska historiens problem samt
att hålla analysen på ett plan, som ej
ställer alltför stora krav på läsarnas
skolning i ekonomisk teori.
Ovannämnda periodindelning är i och
för sig ganska naturlig; det enda är, att
ur ekonomisk-historisk synpunk 1880-talet
icke synes vara särskilt tacksamt som
början till en framställning av den moderna
industriella utvecklingen. Inom några av
Tiden 1 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
