Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1940 - Litteratur - Westin Silverstolpe: Välstånd och fattigdom. Den ekonomiska och sociala omdaningen 1880—1930 (Gårdlund)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
arbetets huvudavsnitt synes förf. ha
misslyckats med dispositionen. På några
inledande sidor söker han skissera
utgångsläget för att därmed ge en bakgrund till
utvecklingen under de sista två årtiondena
av 1800-talet, vilka han anser främst
kännetecknas av att det ekonomiska livets
frihet alltmer upphävas. Denna inledning
börjar med några allmänna filosofiska
betraktelser om "förvandlingens lag", vilket
knappast är ett anslag som förmår väcka
intresse. På de följande sidorna lämnas
en framställning, som i hög grad bär
tillfällighetens prägel, av den ekonomiska
liberalismen och av industrialismens
tidigare utveckling. Dessa sidor skulle ha
blivit långt bättre utnyttjade genom en
konventionell men klart disponerad
framställning av näringslivets och de ekonomiska
idéernas utveckling från industrialismens
genombrott t. o. m. 1870-talet. Med tanke
på arbetets översiktliga karaktär och på
den rätt spatiösa behandlingen av senare
perioder torde det även ha varit lämpligt
att göra ett sådant inledande kapitel
något fylligare.
Vid behandlingen av den första
perioden, huvudsakligen 1880-talet, diskuterar
förf. fackföreningsrörelsen och
kooperationen. Om fackföreningsrörelsen får man i
stort sett ingenting veta, däremot ges en i
ett arbete av denna art mindre nödvändig
skildring av socialismens utveckling.
Sådana "fel", till stor del beroende på en
bristfällig disposition, återkomma med
ännu större tydlighet i det avsnitt, som
behandlar det stora industriella uppsvinget
under 1890-talet och fram till världskriget.
Förf. har valt den — f. ö. ganska speciella
— uppläggningen, att den ekonomiska
utvecklingen fr. o. m. 1800-talets sista
kvartsekel betraktas som en utveckling bort
från den liberala konkurrensekonomin. Att
bland drivkrafterna till denna förändring
behandla socialismen och
fackföreningsrörelsen synes icke vara historiskt befogat.
Den betydelse, socialismen och även
fackföreningsrörelsen haft för den liberala
ekonomins omvandling, tillhör en senare epok.
Det faller sig icke heller naturligt att
inleda ett avsnitt om den växande nationella
spänningen, "imperialismen", med en
framställning av hur de socialisli.ska partierna
i olika länder ställde sig till de
internationella konflikterna. Förf:s uppgift hade väl
varit att i korthet analysera den
ekonomiska sidan av den nationella
expansionen; om det befunnits lämpligt att även
behandla den socialistiska kritiken av
denna expansion, hade en sådan framställning
kunna placeras i andra hand.
Framställningen av världskrigets
ekonomi, som upptar drygt 100 sidor, ger en
särskilt i dessa dagar värdefull översikt.
Man saknar dock transfereringsproblemet
i den ganska utförliga framställningen av
skadeståndsfrågan.
Behandlingen av efterkrigstidens
ekonomiska och sociala utveckling upptar den
största delen av boken. I ett avsnitt
skildras den ryska kommunismen, den italienska
fascismen och den tyska
nationalsocialismen. Huvudvikten har lagts pä den
ekonomiska politiken i dessa länder;
dispositionen är här klar, och skildringen är, så
långt recensenten kan bedöma, i allt
väsentligt riktig. I det sista avsnittet
behandlas återuppbyggnadsarbetet under
1920-ta-let i de demokratiska länderna,
världsdepressionens problem och de senaste årens
krispolitik. Framställningen av
krispolitiken har disponerats efter åtgärdernas art:
jordbruksreglering, finanspolitik,
valutapolitik, köpkraftsinsprutning etc. Detta
avsnitt torde ha varit lättare att behandla
och blivit överskådligare, om förf. skildrat
de krispolitiska systemen i de grupper av
länder, som fört en likartad politik:
"pundgruppen", där analysen kunnat begränsas
till England och de skandinaviska länderna,
"guldblocket" med huvudvikten pä
Frankrikes erfarenheter samt USA.
Förf. synes sålunda endast delvis ha löst
de svårigheter, som dispositionen erbjudit.
På flera punkter skulle arbetet vidare ha
vunnit på en större begränsning till de
ekonomiska sammanhangen. När det gällt
att ge ett lagom mått av teoretisk analys
har förf. lyckats väl. I en kort recension
har det icke varit möjligt att diskutera
detaljspörsmål. Det har heller icke blivit
lovord, även om sådana i många
sammanhang varit välförtjänta. Men •— "the
bussiness of a critic is to critizise".
Torsten Gårdlund
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
