Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1940 - Fredriksson, Karl: Inrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inrikeskrönika
niskorna inrättat sig för en högre standard. Hela det ekonomiska livet har
anpassat sig till denna standard. En mycket hastig och våldsam
omkastning i levnadsvanorna, som skulle framtvingas om de nya statliga
utgifterna måste betalas på en gång, komma utan tvivel att medföra många
ogynnsamma verkningar. Störningar i den ekonomiska samkörningen
betyder oundvikligt avbräck på något eller på många håll. Nu måste
störningar ske, då situationen tvingar oss. Där den nödvändiga omriktningen
kan göras mjuk, är det nog i allmänhet önskvärt att så sker. Denna
mo-derationens princip får i finansplanen sitt uttryck genom att en del av
utgifterna skjutes över på kommande år. ’Det löpande finansåret, som slutar
den 30 juni 1940, beräknas lämna ett utgiftsöverskott på minst 520
miljoner, om nuvarande beredskap skall hållas till finansårets utgång. För
täckningen kan disponeras inemot 170 miljoner från
budgetutjämningsfonden, men då återstår likväl ett underskott på 350 miljoner. Vad utgifterna
verkligen komma att sluta på nästa budgetår vet man i denna stund inte
mycket om. Förutsatt att nuvarande försvarsberedskap måste hållas under
hela nästa budgetår, kan underskottet då beräknas till 500 miljoner. Vi
skulle alltså med en sådan relativt gynnsam förutsättning — att läget ej
förvärras — den 30 juni 1941 ha ådragit oss ett budgetunderskott på
ungefär 1,000 miljoner. Reder det upp sig skapligt i Europa, är ett sådant
underskott icke så mycket att hänga läpp för. Vi måste emellertid också
räkna med möjligheten, att en skärpning av läget spränger alla våra
nuvarande beräkningar. Då blir en redan samlad skuld ett handicap. Ehuru
ett sådant mörkare perspektiv har lika mycket sannolikhet för sig som
förutsättningen att läget ej skall försämras, tjänar det ej mycket till att för
den skull påyrka en strängare pålaga redan nu. Wigforss har funnit en
god karakteristik av situationen, då han sade, att det finns
försvarsberedskap som icke kan lagras.
I remissdebatten fingo budgetbekymren träda i bakgrunden för frågan hur
vårt land skall förhålla sig till det som händer omkring oss, och där kom
självklart Finland i förgrunden. Kursen angavs genom statsministerns
deklaration, som i huvudsak innebar att den förutvarande kursen skall hållas.
Han betonade, att det icke inträtt någon förändring i den svenska
utrikespolitiken, sådan denna både före krigsutbrottet och efter detsamma
definierats och deklarerats. Kärnpunkten i denna politik är självständigheten,
och neutraliteten. Statsministern citerade sin förre utrikesministers ord i
remissdebatten 1938: "Våra uppgifter äro och måste vara begränsade med
hänsyn till våra resurser och förankrade i vårt folks fasta och djupa vilja
att så vitt överhuvud taget kan vara möjligt undgå att indragas i en
väp-72 nad konflikt."
TinF.N 2 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
