Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.\i/s Helger
den, som ligger bakom studentexamen, fordrar man likväl av folkskollärarna
för möjlighet till akademiska studier, utom viss komplettering i språk,
kvalificerade betyg, och man vill inskränka examensbetygens giltighetstid till
5 år. En student med nätt och jämt godkända betyg ■— ja, ett par
underbetyg tolereras — får tillträde till universitet. Men för folkskolläraren
vältas stenar i vägen.
Vad den egentliga läroverkslärarutbildningen angår, har som bekant också
särskilda sakkunniga varit i arbete, och deras förslag saknar inte ansatser,
ehuru alltför valhänta, att bibringa de blivande läroverkslärarna
förståelse för folkskolan. Läraraspiranterna skall nämligen under en
förberedande lärarkurs erhålla praktisk lärarutbildning i folkskola eller vid
övningsskola vid folkskoleseminarium under 25—30 timmar och vid
lärar-kursanstalt under hela 40—45 timmar, alltså sammanlagt 15 dagar. Inte
ens under en termin behöver en läroverkslärare ha självständigt eller under
tillsyn handlett en folkskola eller folkskoleklass.^^
Det måste medges, att det inte finns stora förhoppningar, att professor
W:s femte kännetecken snart kan komma att bli utmärkande för vår n. v.
"enhetsskola", — såvida inte Arthur Engberg ånyo som ecklesiastikminister
blir i tillfälle att förverkliga sina planer på detta område. Att dessa inte
innebär, vad professor W. unnar folkskolan, nämligen att bli
avstjälpningsplats för den väldiga överproduktionen på studenter, av vilka
många, — de nämligen, som är för svaga att få några andra befattningar —
"icke begära något bättre än att få bli folkskollärare". Det kan inte antagas
att vare sig Engberg eller någon annan socialdemokrat vill ytterligare bygga
ut den kinesiska mur, som sen gammalt håller folket utestängt från den
akademiska bildningen.^^
Om det sjätte och sista av professor W:s kännetecken på enhetsskolan:
"Många uppställa också som ett oeftergivligt krav på enhetsskolan att
barnen icke få särskiljas efter religion och kön", skall jag liksom han fatta
mig kort.
Vad först beträffar religionen, vill jag dock i motsats till professor W.
hävda, att fastän främmande trosbekännare är få i vårt land, deras rätt ändå
bör tillgodoses i en verklig enhetsskola. Detta har skett i vårt lands
folkskola långt bättre än t. ex. i Tyskland, där barnen i den offentliga skolan,
så snart kristendomstimmen kommer, måste springa åt var sitt håll för att
få undervisning av xeligionslärare, utvalda av barnens föräldrar. Under min
tid som skolledare har jag vid åtskilliga tillfällen till min glädje funnit, att
Betänkande ang. utbildningen av lärare vid de allmänna läroverken och med dem
jämförliga läroanstalter, Statens ofif. utr. 1938: 50 sid. 352.
350 23 Lgg socialdemokratiska partimotionen 1927 1:254, sid. 14.
Tiden 6 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
