Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enhetligt eller blandat skolsystem
föräldrar med främmande trosbekännelse, när jag för dem läst upp
anvisningarna i 1919 års undervisningsplan, förklarat, att en sådan
religionsundervisning har de intet emot.
I fråga om flickornas undervisning har professor W. naturligtvis
alldeles rätt i att samundervisning inte får betraktas som ett nödvändigt
kännetecken på enhetsskolan. Skolkommissionen hade föreslagit att göra
den skolformen till princip för den högre skolan, men, som professor
Wel-lander konstaterar med tydlig tillfredsställelse, frågan om sam- eller
sär-undervisning betraktas i Sverge för närvarande som ett praktiskt-ekonomiskt
problem. Det kan emellertid vara av intresse att citera vad 1938 års
flickskolesakkunniga yttra i den frågan: ^^
"Ehuru det icke torde ingå i de sakkunnigas uppdrag att utreda frågan om
flickskolornas fortsatta existensberättigande inom vår skolorganisation, anse de
sakkunniga sig dock böra i detta sammanhang något beröra denna fråga. Sålunda torde
det enligt de sakkunnigas åsikt kunna ifrågasättas, huruvida under nuvarande
förhållanden alltjämt samma behov av särskilda flickskolor förefinnas. Vad som i
huvudsak kunde tala för flickskolornas bibehållande, skulle vara den särprägel,
ifrågavarande skolform äger bland annat genom sin lugnare arbetstakt och möjlighet
till differentiering. Enligt de sakkunnigas mening kan det emellertid dragas i
tvivelsmål, huruvida flickskolorna numera äro så särpräglade i förhållande till de allmänna
läroverken och folkskolorna, att de av sådan anledning fortfarande skulle vara
behövliga."
Till belysning av denna väl befogade anmärkning kan jag nämna, att
skolkommissionen på sin tid i en enkät tillfrågade de olika flickskolorna,
vilken särprägel var och en av dem hade att uppvisa t. ex. genom anställda
pedagogiska försök el. dyl. Men det material, som inkom såsom svar på
denna enkät, var så obetydligt, att flickskolans representanter i
kommissionen var de första att påyrka att enkätens resultat ej skulle tas med i
utlåtandet.
Det ser ut som om inte något av professor W:s sex kännetecken på
"enhetsskolan" passar riktigt väl in på det nuvarande skolsystemet.
I sin vidare argumentering för den på folkskolans fjärde klass grundade
högre skolan, anför professor Wellander: "Nu anse pedagoger och
psykologer, särskilt i anslutning till den s. k. utvecklingspsykologin,
att den första differentieringen inom enhetsskolan, alltså den första
uppdelningen av klasserna, icke kan uppskjutas längre än till fjärde skolårets
slut." Det är svårt att uttala sig därom, då författaren icke anger några
exempel eller namn på pedagoger och psykologer, som har denna
uppfattning. De jag känner till har yttrat sig mycket vagt på denna punkt. Och
Utredning och förslag angående de kommunala flickskolornas organisation, avgivna
av 1938 års flickskolesakkunniga, Statens ofif. utr. 1939: 39. Sid. 18 ff. 351
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
