Tiden / Trettioandra årgången. 1940 / 369 (1908-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Carlsund, Otto G.: Tvärsnitt genom nutida svensk konst II. Måleriet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Einar Jolin: Arilds hamn

Deras yrke är lätt och välbetalt. Och deras program är, så långt man
kan döma av deras verk, att använda naturen till förevändning för en högst
egen, ibland personlig, pensel exercis, ju vagare dess bättre. Min
beskrivning har kanske en elak biton, men fauvisterna tåla vad de få. Ty arten
börjar gå samma väg som sekelskiftesakademien och varje påminnelse om
deras dödlighet kan ge dem en chans till uppryckning.

Jag kom att tänka på sakeni då jag för en kort tid sedan, för tionde
gången i sträck (på tio år), fann årets elevutställning vid Konsthögskolan
ytterligare en grad sämre än föregående års. Nog såg man talanger i
mängden, gudbevars, men varför lära de sig inte behandla konstens verktyg
ordentligt. Skulle en möbelsnickare arbeta efter den principen, skulle en
vettig publik skratta ut hans stolar. Men bildkonsten accepteras hur haltande
den än är. Och där borde kraven på teknisk fulländning vara minst lika
stora. Nå — reaktionen måste komma i sinom tid.

Den mindre gruppen, surrealisterna eller över-realisterna, ha fått sitt
namn därför att de skapa sina bilder med ledning av visioner från det
undermedvetnas område, hämta motiv ur drömmar och fantasier i stället för
ur naturen. Ofta arbeta de med en idriven teknik som närmar sig
akademiens verklighetshärmning, detta för att ge samma påtagliga realitet åt
deras mer eller mindre abstrakta formvärld, som akademisterna ge åt den
synliga föremålsvärlden. Riktningen är radikal, det är inte tu tal om den
saken, och därför föga omtyckt, allra minst bland kolleger av andra rikt-

369

24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>