Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1940 - Gårdlund, Torsten: Fransk demokrati anklagad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fransk demokrati anklagad
efter ett fätal månader, metallindustrin fick ett betydande uppsving under
dessa är, rustningsindustrierna undantogos omedelbart frän fyrtiotimmarslagen.
Talet om folkfrontens splittrande och klasskampsbetonade verksamhet är
likaledes en legend. Under folkfrontsåren liksom senare ha regeringskriserna
varit långt färre än tidigare. Vid flera kritiska tillfällen (januari, mars och
september 1938) gjorde Blum allvarliga ansträngningar att skapa en samling
av alla partier från högern till arbetarpartierna (den sista gången utan
kommunisterna) ; samtliga dessa förslag tillbakavisades av högergrupperna. Och
i folkfrontens politik ingick ett antal åtgärder mot missförhållandena inom
den demokratiska ordningen. Icke ens den som pä väsentliga punkter stått
kritisk mot folkfrontsprinciperna av år 1936—37 kan på allvar göra gällande,
att denna politik, som på de omstridda punkterna senare målmedvetet
likviderats, framkallat nederlaget i Flandern i juni 1940.
Anklagelsen mot det franska folket för dess moraliska dekadens har
hundraårig hävd i den antidemokratiska tankevärlden; i Sverge ha under lika lång tid
konservativa publicister lämnat bidrag till denna tradition. Anklagelsen har
med regelbundenhet återkommit vid varje tillfälle då den franska demokratin
lidit motgång; den tillhör de lätthanterliga politiska ideologier, för vilka
bevisning icke sökts och f. ö. svårligen står att erhålla. De som efter
nederlaget 1940 söka tyda folkmoralens tecken borde notera, att det franska folket
— på grund av skattesystemets art just folket — sedan det förra kriget burit
en oerhörd rustningsbörda och dessutom den tvååriga värnplikten. De borde
också anteckna, att de tidningskorrespondenter, som observerade de franska
mobiliseringarna i september 1938 och 1939 funno ordning, lojalitet och
beslutsamhet hos dem som intogo sina platser i försvaret. Och framför allt borde de
erinra sig, att under västoffensiven 1940 de franska soldaterna i hårdnackad
och tapper strid försvarade sitt land emot en övermäktig fiende.
Förklaringen till det franska sammanbrottet är till avgörande del att finna i
de militära rapporterna. Den 10 maj 1940 inledde tyskarna västoffensiven.
Efter fem dagars strid kapitulerar Holland. Omkring den 20 genombrytas
Maginotlinjens förlängning sedan Meuse övergåtts; överbefälhavaren Gamelin
och femton generaler avskedas på grund av "otroliga misstag". Den 28
kapitulerar den belgiska konungen, Dunkerque faller och den engelska armén
överskeppas till hemlandet. Den 5 juni inleda tyskarna offensiven mot ett
ensamt Frankrike, vars 50 divisioner stå emot tyskarnas 120. Under den
kommande veckan står "krigshistoriens största slag" vid den nya
Weygand-linjen längs Somme och Aisne. De franska trupperna försvara sig med
"utomordentlig ståndaktighet" rapporterar det tyska överkommandot. "Den franska
och den tyska härens huvudkrafter, de tappraste och bäst utbildade och
ut-452 rustade arméer och trupper som världen någonsin haft att uppvisa, mötas
Tiden 8 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
