Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1940 - Tingsten, Herbert: 1789—1940. En idéhistorisk återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1789—1940 — Kil idéhistorisk återblick
Utbredd och fördjupad kulturell odling. Den folkstyrelse, som stått som
väsentlig på den tidigare liberalismens program, realiserades i land efter
land, och även i de länder, där man ställde sig som motståndare mot dess
införande, skedde detta på grund av skäl, som kunde sägas vara tillfälliga:
man ansåg folket inte vara moget för självstyrelse. Man utgick från att i
en tid, då allmännare bildning vunnits, då över huvud taget samhället lyfts
till en högre nivå, då skulle den av medborgerlig frihet och folkstyrelse
präglade regim, som allmänt önskades, också kunna realiseras.
Det kan därför sägas, att under detta århundrade uppstod en ny
värdegemenskap. Den värdegemenskap, som förelegat i religionens hägn under
föregående århundraden, bröts sönder genom de idéer, som kulminerade i
franska revolutionen. En period av ideologiska och politiska strider utbröt.
Denna period övergick så småningom i ett skede av fredlig sammanlevnad
och materiell och andlig utveckling, och vi komma fram till en ny tid av
allmän värdegemenskap. För några årtionden sedan utmärktes alla de
västerländska staterna av att samma värderingar på några väsentliga punkter
före-lågo inom inflytelserika och betydande folkgrupper. Inte alltid blevo dessa
värderingar bestämmande för handlandet. Nu som i alla tider, i alla
situationer, kunna vi naturligtvis konstatera, att det finns en motsättning mellan de
ideal, som propageras, och de handlingar, som utföras. Men det väsentliga
var. att man i det hela bekände sig till samma tro. Det var en tro, som kan
sägas innebära en modifierad, en från sina mest påtagliga överdrifter frigjord
liberalism. Man tänkte sig fortfarande allmänt ett mänskligt framsteg under
förnuftets hägn. Teknikens utveckling och Darwins biologiska teorier, som
snabbt slogo igenom, tycktes bekräfta denna tro. Man tänkte sig, att den
mänskliga samlevnaden skulle ordnas i toleransens hägn. Man utgick från
att de motsättningar, som förelågo, skulle kunna avvecklas utan öppna och
hårda konflikter. Och denna tolerans innebar, väl att märka, att de politiska
riktningarna i allt högre grad och allt mera medvetet utgingo från att de inte
utan vidare kunde genomföra sina egna mål. Enligt Rousseaus tanke, en av
de linjer som varit viktiga i demokratins historia, föreligger ju i varje
samhälle en allmän vilja, som kan konstateras genom majoritetsbeslut och som
måste bli bestämmande. Denna tanke på majoritetsstyret försvagas under
denna period av fredlig samlevnad, man kommer över till att även de
demokratiska riktningarna erkänna, att folkmajoriteten vid sina beslut måste ta
hänsyn till minoriteterna, att toleransen måste innebära, att man sätter en
gräns för förverkligandet av sina egna önskningar.
Vi ha ett exempel av betydelse i vårt eget land, där vi kunna se, hur den
svenska socialdemokratin på punkt efter punkt har vikit tillbaka från sina
tidigare linjer just ur den synpunkten, att i själva verket ingen reform är 531
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
