Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1940 - Tingsten, Herbert: 1789—1940. En idéhistorisk återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herbert Tingsten
av verkligt värde, ingen reform kan bli för framtiden betydelsefull, om den
inte godtas även av grupper, som ställa sig kritiska mot reformen, som frän
början ställa sig tveksamma men sä småningom kunna övertygas. Man
tänker sig till och med, att stora sociala omvälvningar inte få företagas,
därför att sådana innebära, att människornas möjligheter att bestämma sig
i en viss riktning förändras; om man tar bort ett socialt system och ersätter
det med ett annat, så får man i själva verket andra människor. Man utgår
från att varje reform måste ha en så moderat karaktär, att det fortfarande
finnes möjligheter för minoriteten att förvandlas till majoritet.
I den värdegemenskap, varom jag nu talar, framstår individens lycka och
frihet såsom mål för staten. Man föreställer sig i allmänhet, i anslutning till
den gamla liberalismen, att de olika grupperna, de olika individerna så att
säga utan vidare ha vissa rationella intressen, som de vilja göra gällande.
Man vill därför så litet som möjligt påtrycka grupperna sin vilja. Det skall
föreligga en fri utveckling. Därigenom, föreställer man sig, komma de olika
folkgruppernas egentliga tankar fram. Samtidigt finner man, hur de nationella
värdeföreställningarna bli alltmera omfattade, hur grupper, som i början
ställde sig kritiska eller skeptiska till dem, småningom godta dem.
Denna nya värdegemenskap vanns framför allt kanske under tiden före
förra världskriget, men den har i många stater blomstrat även senare. Det
är ingen förhävelse, då det säges, att vår svenska stat hör till de förnämsta
exemplen på att en demokrati kan på det sättet leda fram till en fri enhet
av olika medborgargrupper, kan leda fram till en avspänning så betydande,
att det hela tiden för de flesta är medvetet, att de skiljande momenten äro
oväsentliga i jämförelse med de enande.
Men i alla stater har utvecklingen icke gått denna väg. Vi kunna se, hur
det under senare tid har uppstått en ny väldig ideologisk brytning i
västerlandet, av orsaker som jag inte här skall ingå på. Det har framträtt idéer,
som på mycket centrala punkter ställa sig kritiska mot den värdegemenskap,
mot den grupp av ideal, som har sammanknutit västerlandet tidigare. Det
är svårt för en person, som är motståndare till dessa ideologier, dessa
totalitära ideologier från de senaste årtiondena, att med tillbörlig objektivitet
beskriva dem. Jag skall bara beröra några få punkter.
Man utgår från att det föreligger en kollektivitet, vare sig denna har
klassens eller rasens eller den av en idé sammansvetsade elitens kännetecken,
vars syften det gäller att tillgodose. Man utgår från att de enskilda
människorna väsentligen skola användas som medel i denna kollektivitets tjänst.
Den enskilda människans frihet, sådan vi känna den i de liberala staterna,
för att ta detta allmänna uttryck, anses föraktlig, anses förstöra denna tvungna
532 kollektivitets möjligheter, och man utgår från att begränsningarna eller under-
Tiden 9 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
