Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
N:o
TIDEN
1393.
kyrklln moll at I a läuknrnn "fil predikstolen, och Till neh
mwl il« psalmer ii|i|ililtngilii pf» vltøjren, »inn rniwiuilfiiipca
s|n II g, il A |inn talade till don fiir siat» irAiiifeii. Hvilket
uWliHrtlt IdbimsilBpriWViimle arbete. ntt. mod en simpel knif
fiirfllrilisra nit iletta! (lei) IMillr nit, hvilka» Imnislip
Iiüii-eilVenhet fordrades dat irkn, fiir ntt ctVrit detta.
.Ttt liminf. var ett tnnsennt, mon fltr honnin ra;h han»
htifitrn voro dt? kinesiBka arbetena erinringar (mtl till neh
tfiml dm ffliimw BgelÄgg ett miiiue. Milnnteltnrna iliir nppn
hade Msklit. Wrtnm wi liiiirt. — men sil. kom fflifheten, m-h
nn satt Inni invid flen lilla bi vilsen mod 300 riksdaler i
pottnion neil sin irrliiilltnilskH psnlnilink.
Han var pft en at sina I (lusa f linier d|lr nppe 1 sulims
regioner, d|lr det i slftde pär frutnät lin (Ifver frnseii annrk,
»ii. ilÄ mail kominor till mlgnn Ijard, öfver det framta
hafvet. Han Villa ned till några enanmma kojor siidernt fr&n
kolonin. Het var niurot nytt, ntt fir&fiten S&lnnda ilrmr lit
pä rosor filr att i hvajje enskild koja fieriltta nm benoni,
sinn ITir att, frMsft de ringa blef don fattigaste och rilignstc
af alla. Men pastor Hkcel gjorde det . . . Pil en af ilessn
rosor, dä lian befann sig ntc pi\ isen, Wirjade isen
plötsligen drifva . . . Han blef rildilnil, och drog ncksA vidare till
de siider om kolonin belägna kojorna, mon Jii lian kon| hem
hadi- ban nästan filrlorat Iiiirseln. Han hade oe.kaa
tillbringat Åtta timmar med hela nedra delen af kroppen i dof.
iskalla vattnet.
Och lians hustrus ögon ledo af att se pA ilen eviga
mil|l, hvilken glittrade och glanste som tusental üilelstonar.
Kon hade blifvit iiHstan blind. SA drogo de hem, orh nil
sutto de dilr i det hvita linset vid den, lilla hiviige». neil
ingen kllnde denis försakelser eller beundrade deras
uppoffring. Hon ile »Oska.de det iiiko hllllcr.
Solon skimrar och glöder ticH badar rosorna i
etUiriln-nanile eldlKUl. Vilrmeu ligger stilla öfver de grnslnlagda
gångarne och den till hälften afsvedda gräsplanen.
KiirS-bllreil pä spaliere.ü begynna rodna i hettan. Sparfrarnn.
hvilka eljes pläga tumla om i solskenet, finna likvitl detta
lör mycket, och gömma sig bakom tiirnlinskarnes blad,
linie i lusthuset ined det gTiinn bordet neil de gröna
bänkarne är det svalt och friskt. Den vilda vinrankan |mr
vnxit frodigt upp ock sknggar väl fiir soloti. DärfSr ha
de efter middagen flyttat hit ned . . . Förmiddagen
förflyter med att iifversätta psalmboken: lian öfversätter l.logsamt,
ban luir ju ingen hradska; oeb dä en psalm Hr fiiräig,
filar lian lilnge på den. Sa tager han fram manuskriptet,
lihiga timmars kärvordna arbete, och ban fröjdar sig stilla
öfver, alt alla] de sköna sångerna nn oeksA sjungas fiir
dem där uppe i de länga nätternas land . . .
Hon gAr omkring ooJi sysslar i huset, lagar mat och
kokar den. SA kommer måltidstimmen, oeh hon framsätter
maten pA bordet — alltid hans enkla favoriträtter, ]hvilka
för öfrigt under tideruas lopp småningom ocksi blifvit
hennes. Efter maltiden flytta de in i hvardagsrummet, och
lian läser högt tör henne. Entonigt. sAsmn döfva personer
göra det. hvilka tyckas höra sin ege|i riist blott aum ett.
otydligt mumlande, söfvande och utan nyanser. Men i
lannes tycke läser ban alltid vackert, likasom den gängen, di
lian under deras förlofningstid läste „Axel och Viborg0
första gängen lör henne.
■til stannar ban alt. emellan,it noh ]VAcrar inn ett och
annat. Hen ena vet lilltid hvad den andra skall svara,
men frilgar likväl blo|t tör all hörn d«t svar, som (le
förut gissa,
„f)ot äj’ ön dum historia, Jakob", säger hon.
„IIviiil säger du?" frågar ban med l|anden lmknni
"ho, —
„,Tag säger, att det är en dum historie . . . det gAr
icke till pä detta sill*?.
tian »krattar. „Pu dömer nf oss Hj älfva, linstrn",
siUrer han. „Men med os» var det också sA. alldeles enkelt.
Un var lätt att fånga. mor".
lian kallar ofta sin linstrn ..mor", det härleder sig
frAn den tiden, da gossen Bnnit lefde — den enda de hade
haft <ich hvilken de ra&stn begrafva där uppe I snön.
„Det är icke snnt, .Tiikob", silger hon och rodnar.
„Det var dn, som icke hade mod, och sii ville jag hjälpa
dig . . ."
„Ja visst. Och då jag sedan plockade den rllila
rosen och gaf dig den, kyste du don ntan vidare ..."
„NA ja, och hvad sedan?"’
.Hedan vnro vi förlofvade ..."
„H&r du kanske ångrat det, Jakob?" frågnr hon
skälmskt neil allilelbs Mltta intill lians iira. Och dii hon
kommit sä nära, til |sinter ban lien nes mun med en kyss.
Hen det vnr Sant hvad hon sade. Hull var
kapellan hos hennes far den tiden. Hon vnf tjfign Ar, ling,
blond noll smärt: hennes ögon strilade, uch hennes kinder
voro rlida, lylliga «oh,runda son) en nifigeii frukt. Och lian
älskade henne skygt och fraktande som ett bain. Vid
bordet, under bönen och i kyrkan, iiniler det han talade, sAg
han blott pA henne,och han had Ond förlåta, att. ban mera
tänkte pä Maries skönhet än på sin själs frälsning. Hon
lindra oron i sin sjill och fråga henne, bedja inn hennes
band, det. vågade han icke . . .
SA möttes de en dag nere i prästgårdens trädgård.
Hon kom med en korg jordgubbar, hvilka hon skulle flSrn
till en sjuk. Mon dä ban sAg henne längst borta på
trädgårdsgången, blef lian fUrskrilkt oo.li ville vända om. Hon
hade emellertid också sett honom oeh ropat honom —
hon kom hastigt framåt längs trädgårdsgången uch
vandrade vid lians sida. Hvad hon var vacker, kindens rundning,
den hvita duken, som satt liist bakom ifrat — ett takt,
Ijnsrödt öra — uch näsan, som var helt litet nppalbüjd.
ondast belt litet. Och sedau detta leende, som nilstan alltid
lekte omkring hennes läppar och hvilket alltid gjonle
honom 8 A skygg.
Han vill säga något. — ett eller annat. Men detta
ett eller annat kunde ban icke ti fram; måhända fiir att
han i värkligheten ville säga endast, ett — ocli del blef
sittande i halsen pA honom.
„Hvad tanker ni p&?" frågade hon, da de befunno
sig pa halfva vitgen af trädgårdsgången.
„Pn ingenting-, svarade han sakta och vände burt
hufvudet.; ban kände att han rodnade.
„På ingenting’’, upprepade hon småleende och såg åt
sidan af vägen, ilär ban mekaniskt, hade stannat, ondqr del,
lian stod oeh plockade ned rosorna och kastade deras Iliad
på markeli.
,.Mon Skool, ni plnndrar ju rosnras till alldeles ingen
nytta . . ." Han blef Ilium rödare neil upphörde nilstaii
med ön ryckning.
„.Ta . . sade ban mekaniskt.
„Mnn kall använda rosorna bättre lin att rifva Iliaden
af ilem", sade hon neil log alt fortfarande. Ett sådant
skalkaktigt småleende, hvilket; gömde sig innerst i
mungiporna, och hvilket. Inni icke kunde styra.
„<fa", ban vände sig om likasom pAdrifven nf en stöt,
nman kunde — mail kunde . . Han stammade pS
orden, började åter och öppnade mumien till hälften . . ,
Ilen ne|, det ville icke fram. Sa stannade ban.
„Till exempel gifva dem At mig", sade Marie och gick
ott steg framåt. Leendet liailc nil helt och hållet, tagit
öfverhand.
„.Tn." Han ville se bort. ned pa marken eller till
höger, blott, icke på henne. Mon Inni drog lians blick till
sig. och ban såg räilil och bedjande npp.
„Så gör det dn", skrattade hon och kom alldeles
nära (III honom, under del det. ljusröda iirat rodnade all
starkare.
Han tog en rus och rilkte henne rlen med skälfvande
hand. Hvad var ilet? Förde him den icke upp t.ill sinn
läppar, kyste bon icke hans blomma?
.Ta — så blefvo de förlofvade. sJag plockade en
ros," plägade hiui feilgu, Ja, oc.li så fick jag henne . . ."
liiilot aftonen vandra de fram längs don lilla Vägen,
hon stödjande sig pa lians arm. Nere pa bron invid
mossen sälta de sig bAdn uch se mot väster . . . mot
aftonsolens rodnande skyar.
PA detta sätt förflyta dagarna i det hvita linset
bredvid den lilla vägen, mcilan sommar växlar ineil vinter och
vinter med sommar. Oeh mail får hoppas, att dou döfve
prästen skall ia sin grönländska psalmbok färdig, innan
lians ögon tillslutas.
Ty det gifves få, som älska ett arbete, för hvilket
ingen tackar dem utom några eskimåer, och hvilket blott
biir lönen inom sig själft.
Huru musiken uppstod
Saga af E. r. Mirkwilr.
afton hade jag varit på en vacker konsert. Jag
var så försjunken i tonerna, att jag knapt lade
märke till. när det allmänna bullret omkring
mig visade, att konserten var slut och det blott
återstod att. gå hem. Ont föreföll mig som kunde jag ej
röra eu lem och som hade det, som allena knnde ge mig
lif. flugit burt och fastnat någonstädes i rymden. —
Om aftonen knnde jag ej somna, tankarna voro så
mångfaldiga och starka, de hotade att spränga uiiu ||järna–
Dn egendomliga musik, du som har ditt säte i hvarje
lilit människohjärta, som aldrig blir gammal, aldrig dör, dn
stora, hemlighetsfulla inrernationaispråk — ordrikare än
något annat. — hvar är ditt hemvist? Hnrn har dn kommit
till vår jord?
Men sniAningom försjönk alt i dimma, och jag glömde
tonerna. —––Då tykte jag, att. någon stud
vid min säng — en egendomlig varelse, strålande med
mänsklig gestalt, blott mycket finare skönare.
Han böjde sig öfver mig, vidrörde mig sakta och
hviskade: ,Kom I kom!" — — .Tag steg npp oc.li följde
honom; ban sväfvade förut, oeh jag kände, att äfven jag
lnnle vingar; vi flögo at, genom mörka gator- nppåt, och
uppåt genom jordalmnsfllren I I hirn länge denna färd
räktc vet jag ej. men vi befunno oss plötsligt utom var
luftkrets i etern. — Då vände ängeln sig lill mig: ..Kall
ilu höra?"–– —
En bäfvan genomfor min själ - — vi voro omgifna
nf den mest öfverväldigande musik. - Det var en rikedom
på harmonier, ett växlande, fallande och stigande, en
smältande, omedelbar klang, som intet öra hört. och ingen tanke
kan tilnkn.
,,Kan ilu se, kan ilu se?" fortsatte min ledsagare
hviskande, „se omkring dig, se uppåt, se nedåt, iifVcralt, Bfveralt
hvälfver sig oändlighet pà oändlighet, och uti alt linnes det
lif. — — — Ser du alla dessa tindrande, lågande
himlakroppar, det är ett växellif af miljarder världar ■— och
tle Inner du hör uppstå, gettom deras rörelse, dit de kretia
omkring sina egna a,dar orh .sin centralsol. En del är
glödande, aadra ilro gasformiga, andra fasta, och livar ocli en liar
sitt ljud, någfa sakta, någre väldigt brusande geinnu
Årtusenden och årtusenden;; — — äfven er lilla jord bar sitt
ljud i rymden. Och du lillr nya harmonier för hvarje liy
himlakropp sora uppstår eller ändrar form, hvarje liteu
meteorsten bidrar till flen stora harmonin — och toner dö bort.
då en himlakropp lörgår I"–-„Men", invände jag,
,,silg mig, huru uppfånga vi ej ön enda af alin dessa toner
pA vår jord 1" — Dou lysande ängeln smålog: „Ja, ser ilu,
det ilr just. det, — I iippfAngen dem nog — blott, indirekt,
edra hörsolnerver llro sA begränsade, att de blott knnna
uppfånga en bestämd styrkegrad at ljnd. — I hören lika litet
myrornas sprAk som 1 uppfutten sfärernas harmoni — men
ilet ilr iinda något at den himmelska musiken i eder ty
hvarje sjill, som bebor jorden, bar fore sin födelse — liire
sitt förkroppsligande befunnit sig pl en af dessa lysande
himlakroppar. — Pa siu lärd genom etern har hvar och
en hört dessa toner; några själar som voro ||nare
genomströmmades belt af dem, och det är jnst sådana, de små
där pA jorden ha att. tacka mest tör — ty de kanna vidga
sitl sjillsminaé, och ha ljusblickar, då do komma ihåg vara
harmonier, och da knnna de återge något uf tonerna, och
man kallar dem suilleu "Ch gråter och jublar ål dem.–
Ser dn därför kiloiia alin något liknande, ila de böra
musik: iliiila neil till de fattigaste sjillar, de mörkaste hjärtau.
— Hvar ocli en känner samma fredlösa längtan efter sin
fria flykt genom etern.–".
-t-Hà
O. W. Laurent & C:o
iMSiflsisdepot
N. Esplanadg. 35, (Wredes stenh.)
O. W. Laurent & C:o.
Sr, Foiirmtiirt|aniel
N. Esplaa&dg. 35. (Wredes stenh.)
6 MARK.
ELEGANT ARBETE!!
cTotografisR Jlfolfcr
6 MARK
= C. P. DYRENDAHL =
N. Esplon&dg. 27 (Grönqvistska huset)
Telefon N:o 719,
FINASTE RETUSCH!!
I M
URMAKARE, Alexandersgatan 50.
friger af vftljlBtendc ur i gulil. silfver, nickel ocli stål
bedini- regulatorer (prima v<m) sibwarawahlor ur -il-om gök (kukkiiki
oeh andi» i smakfulla mönster, äfVon simpla koksiir, amerlkmiska
uoli |y-ku viiekorur i flere otiku munster, urkedjor i närmare
lu-soii olikn inäiiiiiii . onli lit Aare olika metaller, unn oklar, berlocker,
in. in C (reparationer uttöms omsorgsfull! och ined garanti, själf
fort tunn ile arlintare bastå silkorhei. Och nit till billigaste priser
ho» .1. Ncstcu, Ålcxundenjgutaii 50.
Franska Lifförsäkringsbolaget
L’URBAINE
meddelar fördelaktigaste lit- ocli kapitaUursäkrinjjar al’ olika slag.
Särskildt må framhållas de så eftersökta iHiriiförsükringarna, L’Urbaine
år fortfarande det emili liolag, som meddelar uppskjutna lilliiisiiki ingar
atl, vid 21 års ålder träda i kraft nian alin liirlieliall redan åt barn frAn
det första lefnadsåren
Oarl von BLuorring,
Kontor: Mikaelsgatan 1.
JACOB REINCKE
Helsingfors. 3 Glogalan 3.
Rekommenderar Hemgjorda Papyrosser
i askar om 250 st. à Fink. 2:5n.
Oiis.! Numera ilr hvarje nsk försedd med min firmans |ini||||.
iDaniel %3ty6tin
fotograf.
kommer den 18 d:s i gården N:o 48 vid Alexandersgatan (midt emot
Apo-theket) att öppna rörsöljningsmagasin Tör
Paraplyer & Parasoller
uteslutande af egen tillverkning.
Siiiii jag fiir uiiu |a|nika| begaøur uoilust bUrtu engetokn »t1 frnmktt mutertnUw. hvilka jng
|iwsmiligiMi inköper i ||||||inlet, noll *t8<ljuiidc mig vid min uiåiiKilri^a nrfarenliet i dinma liram-lic, vågar jng
flllfHrsRjtin iUwIe kmisunuirtor (in solid mill nindiiili vara lill ett lilit- pil platsen leka Hittils ßhwkominnode lillligt
pris. — lini|er fllrlinppiiiinj atl lililvn bedini| ined en iliad publiks förtroende leuknar
TOgakliiiiigtdtilll
^ilfi. clcpscn.
Ölverklädsel oeh reparationer utföras prompt oeh billigt.
Realisation!
I fiiljd uf lokalombyte realiseras heta mill
MiiHM/akinrlafier till betydligt underpris
<9eorg dZergman
Sthlm ICnjrfaiwtly. :!.
Obs.! Ufån t/ Itlurfnint/.sff/f/4’i’ini förpktllllllUl
Here utmärkta helylle kvalitéer, som blifvit nedsatta
till nästan halfva priset.
Helylle /• tijt/t/f/f/cr från 3:60 pr metern till
högre priser. />«///«#■ IVäii 7 mark metern till
högre priser.
Flere stora partier Ylle Schalar ocli Dukar
bortslumpas.
Beorg Bergman.
För kanava-arbeten
tJCamßurger ullgarn
i lniVnifft akta färger.
Th. Meovlus.
Pili’11. M|cliaelsgaliau a,
1 II Ull. WroiU-, Stoll Ii Un.
^^ ÖHenlafiska
Qoll-. Mobi l och Draperi-Mattar, Bwnle
rier. Bonlilukar, Knuiolsllokar i*tu etc
CliMirus|iatan 31.
Alwin Johansén.
gjoioiii|? al’ HriiiiK-niittiill, Mosainji in ni.
FOruiukling, Fürniiliing, FOrUninlilg.
uch R"pnrnti.hiswIioIho iiu’lin> vRl .u:li
>illli({t,
J. R. Lukander.
Villan Tttipalo i Tala. ’1’olel. I31i’
nKI.SIN(IFOH.S,
ItulViubxmlnblaJotM Nvn Tn.vekiui
iew
Helsingfors
iüüdiafvare
Paraply-Fabrik
fi. Jepsen
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
