Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vannebergamötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wa nnebergamötet
ledde sången, så gott jag kunde. Under dagarnas lopp
diskuterade de båda politikerna dagens stora frågor. Den
vördade distriktsföreståndaren Nils Månsson var också
med och bidrog med sin härliga evangeliska förkunnelse
till stämningens höjande. Att värden var katolik, hindrade
icke i ringaste mån trevnaden eller den andliga friheten
i mötena eller umgänget.
Omsider kommo vi också till Lund. Vi togo in hos en
byggmästare. Jag har alldeles glömt hans namn, men
jag kommer dess bättre ihåg, att lektorn skulle ha fram
sin »prästrock» ur kappsäcken för att använda den under
mötet i den stora goodtemplarlokalen. Men rocken var
skrynklig. Den liknade mest ett klaver, och hur vi än
drogo och sleto i den, blev den icke bättre. Lektorn satte
den på sig och jag borstade och drog för att jämna ut
den, men den var orubblig i sin hållning som lektorn själv.
Vi hade bara tio minuter kvar, tills mötet skulle börja,
varför det var försent att sända den till skräddaren för
uppressning. Lektorn skulle emellertid ha den på sig,
ty han höll hårt på värdigheten vid högtidliga tillfällen.
Den fick alltså tjänstgöra som den var, men ledsamt
var det, att den ståtlige lektorn skulle se så ovårdad ut,
då han skulle uppträda i den sydsvenska lärdomsstaden
och troligen möta hela akademistaten och domkapitlet.
Vi hade dröjt i det längsta för att få »prästrocken» i så
god fagon som möjligt och gingo därför med raska steg
till möteslokalen. Bäst det var ropade någon efter oss:
»Lektor Waldenström!» Det var gamle professor
Skar-stedt, som kom nästan i språngmarsch, för att hinna upp
lektorn. Mötet dem emellan var ytterst hjärtligt, och
professorn inbjöd lektorn till té efter gudstjänstens slut.
Jag var med i sällskapet, men jag var ändå icke med.
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
