Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staden vid Sundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Staden vid Sundet
var i Landskrona, en enda gång inbjuden till ett
sammanträde. Dessa höllos i smyg här och där i hemmen,
och ingenting sipprade ut därifrån. Man visste ej, vad
detta »utskott» hade för tankar om ens arbete eller ens
framtida öde. Predikanten betraktades ju ock som
föreningens tunga börda i ekonomiskt avseende, precis som
fallet var med tjänarna på en gård på landet. Där talade
alltid bönderna om »tyngen», så snart det gällde gårdens
ekonomi. Just dessa människor, som uppburo bördorna
och utförde arbetet, kallade man för »tyngen», tyngden
och bördan för det hela. Man kunde icke tänka så långt,
att familjen, varav kanske sju à åtta personer ej
uträttade det allra minsta, var den egentliga »tyngen». Dessa
levde ju på tjänarnas arbete och husbonden och
husmoderns kloka och ansvarsfulla ledning.
Predikanten skulle alltså hållas vid sidan om den inre
ledningen och förvaltningen .För mig betydde det
ingenting. Jag såg igenom hela proceduren och tänkte som
så: »Det hänger väsentligen på mig i alla fall, om
verksamheten går eller ej, om folket kommer till
missionshuset eller det står tomt dag efter dag. Jag säljer inte
varken min kropp eller själ utan behåller min frihet och
säger ,vad jag vill». Och så lade jag in all min kraft
på att vinna själar för Herren och att uppbygga
församlingen. Jag hade folket, och »utskottet» fick bara
följa med. Årligen avbetalades rätt mycket på
missionshusets skuld, och ekonomien förbättrades betydligt. Det
hade ju varit trevligare för mig, om styrelsen talat med
mig ibland om det hela, men då den nu var bunden i
sina gammaldags föreställningar, var däråt intet att göra.
Till en början såg man helst, att jag icke predikade
på söndagsförmiddagarna. Då skulle de, som så önskade,
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
