Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staden vid Sundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Staden vid Sundet
bevista högmässan i kyrkan. Man skulle ej väcka anstöt
på kyrkligt håll. Jag kunde ju resa ut på landet och
predika då. Jag menade dock, att det var lika mycket
och lika litet anstötligt att reta en landspräst som en
stadsprost. Båda två brydde sig nog föga om den saken.
Så begärde jag efter mångas önskan att få annonsera
möten på söndagsförmiddagarna. Metodisterna hade
möten vid den tiden, och de gamla läsarna hade sina
sammankomster på morgonen. Men vi skulle ingenting
göra. Förslaget gick igenom i föreningen, och vi fingo fullt
hus på förmiddagarna också. Jag fick tillfälle att predika
över högmässotexterna, detta rika och omväxlande urval
av skriften, där alla möjliga ämnen möta och måste
upptagas till behandling. Det medförde en långt bredare,
djupare och högre förkunnelse, än då predikanten skulle
välja texten efter sin eller publikens smak.
Förmiddagsgudstjänsterna voro snart obligatoriska, ehuru en och
annan gammal kyrkmänniska uteblev den första tiden.
Men omsider kommo också de med.
Mina husbesök bevarar jag i särskilt kärt minne. Jag
blev förtrogen vän med de gamla och ensamma i
stugorna. Ibland ordnade de med sina enkla vänner ett litet
kafferep på sina namns- eller födelsedagar. Och
predikanten fick då komma med. Åh, vad jag hade roligt och
uppbyggligt bland detta folk! Vi läste, sjöngo och bådo
till Gud, samtalade och hade trevligt på alla sätt. Jag
såg det hela från verksamhetens i missionshuset
synpunkt. Jag vann vid dessa små fester mycket för Herrens
sak och verksamhetens fromma. Jag var ytterst angelägen
om att sköta dessa stunder väl och låta människorna
förstå, att jag trivdes väl med dem, vilket jag ock av
hjärtat gjorde. Där var ingenting med av den småstads-
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>