Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Förord.
- 1. Kalendarier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den årligen utkommande almanackan, varpå kungl. vetenskapsakademien sedan 1747
haft uteslutande privilegium, giver vår tid en sakkunnig ledning i fråga om årets lopp och
tidpunkten för dess märkelsedagar av ena eller andra slaget. Årliga almanackor hava i
Sverge utgivits sedan 1600, och därförut vissa år under 1500-talet, den älsta 1540 (se Nord.
familjebok: Almanack).
Det var boktryckarekonsten, som möjliggjorde bekvämligheten av årliga almanackor,
som flerstädes i Europa utkommo under 1500-talet; ett av Gutenbergs första tryckförsök
med rörliga typer är ett kalendarium för 1448.
Att den nya boktryckarekonsten så tidigt framställde en kalender, visar, hur livligt
behovet kändes av ledning för tidräkningen, och i denna uppsats skola några meddelanden
göras om medlen för detta behovs tillgodoseende hos de nordiska folken före den årliga
almanackans uppkomst.
*
1. Kalendarier.
Almanackor funnos även före den årliga almanackan, men dessa voro
evighetskalendrar, calendaria perpetua, tidräkningstabeller, gällande för vilket år som helst.
För att giva en föreställning om dessas inrättning under Sverges medeltid vill jag
giva några meddelanden om Kalendarium Vallentunense, faksimile, utgivet i Stockholm
1907 av O. Janse, tryckt på Justus Cederquists kemigrafiska anstalt, så mycket hellre som
denna skrift icke är tillgänglig i bokhandeln, utan utgivits i en upplaga av 235 numrerade
exemplar som en hyllning för prof. F. Läffler på hans 60-årsdag d. 15 nov. 1907.
Vallentuna-kalendariet utgör de sex sista sidorna av en medeltida handskrift i statens
hist. museum i Stockholm, januari och februari fattas, av övriga månader stå två på var
sida, och sista sidan upptages av en s. k. påsktavla.
På Vallentuna-kalendariets sista sida finnes årtalet 1198, och sannolikt är, att detta
utgör kalendariets nedskrivningsår. Den 29 dec. angives nämligen som »Thome martyris»
dag, och denne är Thomas a Becket, ärkebiskop i Canterbury, som 1170 mördades och
1173 förklarades för helgon; kalendariet är alltså skrivet efter 1173. Å andra sidan är av
annan hand vid 4 okt. infört »Francissi» för att beteckna dödsdagen för Franciscus av Assisi
1226, som kanoniserades 1228, och vid 5 aug. likaledes av senare hand »Dominici
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:48 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiderak/0005.html
