Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Kalendarier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
confessor», den helige Dominicus, död 1221, kanoniserad 1234, vilket visar, att kalendariet är
skrivet före 1228. Det förefaller därför troligt, att 1198 verkligen avser nedskrivningsåret, då
1198 faller inom det tidsrum, som sålunda begränsats. Vallentuna-kalendariet tillhör alltså
konung Sverker Karlssons regering, vilken var en gynnare av svenska kyrkans intressen, och
äger en aktningsbjudande ålder bland våra medeltida handskrifter, då den äldsta, som är
avbildad i Sveriges historia 2, Sthlm 1905, mellan s. 112 och 113, är skriven mellan 1164
och 1167.
Längst till höger i varje månad angivas kyrkans högtider och helgonens dödsdagar,
motsvarande vår almanackas namnsdagar. Det var dessa uppgifter, som menige man under
medeltiden använde vid datering. En runinskrift i Sproge på Gottland, nu vid Tomsarve
i Aista, Säve 147, lyder t. ex. sålunda: »Peter i Övre Gandarve (inskriftens guþarfa hos
Säve måste vara felaktigt för gnþarfa), han lät göra denna mur och stugan och båda två
lyktades på torsdagen före Katrinamessa». Av en följande uppgift framgår årtalet 1514,
vilket år Katrinamessa 25 nov., inföll på en lörd., torsd. före är alltså 23 nov.
Kyrkliga kretsar åter med större lärdom använde med förkärlek den latinska
dateringen, som i kalendariet finnes till vänster om helgonnamnen. Romarnes datering grundade
sig på tre dagar i månaden: Kalendæ den första, Nonæ den femte, Idus den trettonde,
utom i mars, maj, juli och okt. (sammanfattade i minnesordet MILMO), i vilka Nonæ var
den sjunde och Idus den femtonde i månaden. Mellan Nonae och Idus var således 8 dagar,
en romersk vecka eller nundinum. Det växlande avståndet mellan Kalendæ och Nonæ
behövde däremot kungöras, och säkert är därför den härledning av Kalendæ riktig, som Varro
6,27 giver: Primi dies mensium nominati Kalendæ ab eo, quod his diebus calantur eius mensis
Nonæ a pontificibus, quintanæ an septimanæ sint futuræ, in Capitolio in Curia Calabra sic:
dies te quinque calo Juno covella (= χοιλη). Septem dies te calo Juno covella (»Månadernas
första dagar kallades Kalendæ, emedan på dem Nonæ uti månaden i fråga utropas (calantur)
av prästerna, om den skall bli den femte eller sjunde, på Capitolium i curia Calabra på
följande sätt: Jag ropar dig 5 dagar, ihåliga Juno (månen i första kvarteret)! Jag ropar dig
7 dagar, ihåliga Juno!») Se härom Th. Mommsen, Die römische Chronologie bis auf Cæsar,
Berlin 1858, s. 16, som s. 10 framhåller som otvivelaktigt, att Kalendæ betecknat nymånen
och Idus fullmånen, som föll på 14 eller 15, men 14 ersattes av rädsla för jämna tal genom
13. Från dessa tre dagar räknades dagarne baklänges, och Nonæ själv, som betyder ’nionde’,
utgör ju en räkning baklänges från Idus. Avståndet därifrån var 13 (15)—-5(7)= 8 dagar,
men forntiden inräknade vid subtraktionen även subtrahenden, vilket språkbruk lämnat många
andra spår i kalendern även hos germanska folk, t. ex. uttrycket »åtta dagar» för en vecka
och 13:de dag jul, ehuru mellan 25 dec. och 6 jan. avståndet är blott 12 dagar; däremot e.
Twelfth-day, äldre namn för Epiphany, trettondagen.
I Sveriges hist. 2, s. 116 f. avbildas t. ex. en påvebulla av 1185, som är daterad
»Nonis nouembris» 5 nov., s. 118 f. brev om Skeninge stadga 1248, daterad »Kal. Marcii»
1 mars. Romarnes uttryck för 24 febr. är ante diem sextum Kal. Mart. ’sjätte dagen
före 1 mars.’
Till beteckning av veckans dagar under året upprepades de sju dagbokstäverna
ABCDEFG 52 gånger, vilket utgör 364 d., varpå ytterligare följde A som tecken för
den 365:te dagen; året både började och slutade alltså med A. Om året vore jämt 52
veckor eller 364 d., skulle samma datum alla år vara samma veckodag; då nu året har 365
d., blir följden, att det A, varmed ett följande år börjar, måste utmärka veckodagen efter
den, som utmärkes med A det föregående årets sista dag. Om t. ex. ett föregående år
A betecknar .sönd., och 31 dec. alltså är sönd., blir 1 jan. följande år månd., A betecknar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>