Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Kalendarier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För medeltiden var kunskap om måncykeln av vikt för bestämmande av påsk och de
därav beroende rörliga helgerna.
Det antages hava varit på kyrkomötet i Nicea 325, som den alexandrinska
påskregeln antogs av kyrkan, att nämligen påsk skulle firas på söndagen efter den s. k.
påskfullmånen, d. v. s. den fullmåne, som inträffade på vårdagjämningen, 21 mars, eller närmast
därefter. Dagen för påskfullmånen kallas därför påsktermin l. -gräns, terminus paschalis,
eller än oftare luna quarta decima (luna XIV), emedan fullmånen inträder 13 d. efter
nymånen, vilket det medeltida räknesättet (se s. 4) uttryckte så, att månen var 14 d.
gammal. Årets gyllental utvisade alltså den nymåne, vars 13 d. därefter följande fullmåne
föll på eller närmast efter 21 mars; detta gyllental får alltså tidigast sökas på 8 mars.
Sedan man så funnit påskfullmånen, utvisade årets söndagsbokstav, vilken dag därefter
påsk inträffade. 1198 har gyllentalet 2, som står vid 12 mars, påskfullmånen inträffar
13 d. därefter, alltså 25 mars G, och då 1198 har D till söndagsbokstav, är 29 mars
påskdagen.
Den egentlige grundläggaren av medeltidens kristna tidräkning är Dionysius exiguus
(den lille), som född i Skytien, från c. 500 levde som munk i Rom, där han dog före 544.
Han lade huvudsakligen alexandrinska förarbeten till grund för sitt kronologiska verk, en
påsktavla med början år 532, vilken år 725 fortsattes till 1063 av den ryktbare engelske
munken Beda venerabilis, * 674, † 735.
En påsktavla är en tabell, som innehåller den s. k. påskcykeln, cyclus paschalis,
annus magnus, en serie av 19×28 = 532 år, efter vars förlopp veckodagar och månfaser
komma i samma förhållande till varandra och till månadsdata som vid utgångspunkten.
Utom påskdagens datum upptogos i dessa påsktavlor många uppgifter för kontrollberäkning
av detsamma.
Varken Dionysius exiguus eller Beda använda gyllental; sådana säger sig Sickel, Die
Lunarbuchstaben in den Kalendarien des Mittelalters s. 154 uti Sitzungsberichte d. Wiener
Akademie der Wissenschaften 1861, Bd. 38, s. 153 f. icke hava funnit i kalendarier före
år 1000, om icke som senare tillsatser; allra först i Cod. Sangallensis 394, vars kalendarium
är skrivet vid mitten av 1000-talet.
Vallentuna-kalendariets sista sida innehåller en påsktavla, och motsvarande tecken
finnas vid de 35 dagarne för påskens möjliga inträffande, 22 mars—25 april, vilka tecken äro
svagt eller alls icke synliga på faksimilet och alls icke upptagits i avtrycket därav. Dessa
tecken kallar Sickel, Die Lunarbuchstaben in den Kalendarien des Mittelalters uti
Sitzungsberichte d. Wiener Akademie der Wissenschaften 1861, Bd. 38 för lunarbokstäver och
redogör för deras historia och bruk.
Th. Mommsen är den förste, som uppvisat lunarbokstäver, nämligen i en senromersk
kalender från 354, där de icke stå utsatta vid var dag men ordnade så, att alfabetet första
gången omfattar en månmånad på 30 d., andra gången en på 29 o. s. v.
Under medeltiden utsattes understundom lunarbokstäver för varje dag i året. I Kalend.
Augiense i en cod. från förra hälften av 800-talet betecknas 1—20 jan A—V, 21 jan.—9
febr. A • — V •, 10 febr. — 28 febr. • A — • T, 1 mars—20 mars A—V, 21 mars—9
april A • — V •, 10—29 april • A — • V o. s. v. Om t. ex. en månmånad på 29 d. börjar
med A • 21 jan., så äro alla med A • betecknade dagar nymåne för månmånader på 29 d.,
början på månader med 30 d. skall sökas vid A • + 30 = • K, alltså äro vid detta slag av
månbokstäver två litteræ lunares för vart år. Just denna inrättning omnämner Beda som
av gammalt övlig och i sin kalender upptagen.
Särskilt användes ofta lunarbokstäverna mellan de yttersta gränserna för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
