Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 2. Primstaven.
- 3. Hedniska tidräkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stället tillbaka, och 8 står vid 6 jan. o. s. v. Språnget framåt är nämligen 19 d. och
tillbaka 11 d.
Regelns förbindelse med kg. Aun den gamle beror emellertid på lärdom, som dunstat ut
från universitetsstaden. Jag förmodar, att orden »under Auni» härröra från fsv. undir radhunni
’under raden’, d. v. s. under raden av dagrunor, där gyllentalen voro placerade på runstaven.
Rudbecks sagesman har alltså givit prep. ’under’ temporal i st. f. lokal bet. I radhunni skulle
enligt en i talrika dialekter gällande ljudlag dh bortfalla, såsom i dial. båa ’båda’, och det
begynnande r sammanföll med slutet av prep. undir, och så uppstod »under Auni».
Att uttrycket ej mera förstods, innebär, att fornformen bibehållits genom traditionen
i regeln, långt sedan den annars antagit annan gestalt (under raa l. rana) och denna
fornform är i sin mån ett intyg på runstavens medeltida ursprung.
Inom fsv. litteraturen förekommer emellertid av ordet ’rad’ blott formen radh. Best.
form. radhunni däremot förutsätter en biform radha, som i gotländska runinskrifter ofta
förekommer i dat. sg. om påsktavlans rader av gyllental, t. ex. Säve 107 i tretando: raþo
’i trettonde raden’. Det nsv. talspråkets hela raddan ’hela hopen’ innehåller samma ords
nom. sing.
*
3. Hedniska tidräkningen.
Vid betraktandet av den tidräkning, som kristendomen bragt till vårt land, ligger det
nära att fråga sig, vilka förhållanden denna kalender avlöst, huru våra hedniska förfäder
räknat tiden.
Denna fråga har senast behandlats av Gustav Bilfinger, Untersuchungen über die
Zeitrechnung der alten Germanen. I. Das altnordische Jahr. Stuttgart 1899, II.
Das germanische Julfest. Stuttgart 1901.
Denne författare visar stor beläsenhet och mycken skarpsinnighet i kalendariska ting.
Hans resultat är i det hela det, att nästan allt, vad andra forskare hänfört till nordbornas
hedniska tidräkning, i själva verket utgör anpassningar av julianska kalendern för praktiska
syften och alltså icke är äldre än kristendomens införande. Hedningarnes tidräkning har
varit mycket outvecklad.
Huru ett naturfolk utan astronomiska insikter anordnar sin tidräkning, exemplifierar
förf., I, s. 50 från malajerna. Malajerna räkna efter skördeår, »taun-padi»; »han har upplevat så
och så många risskördar» betyder, att »han är så och så många år gammal», vilket ju livligt
påminner om det fornnordiska: »han är så och så många vintrar gammal», blott att en annan
utpräglad del av året här betecknar det hela.
Med skördens slut börjar hos malajerna det nya året. Men först då därefter, ena gången
förr, andra gången senare, nymånen visar sig, räknar man första månen, andra gången andra
månen o. s. v. Så kunna ena gången 12, andra gången 13 nymånar ligga mellan risskördarne,
som rätta sig efter sädens mognad och ej efter månfaserna; årets början och månfaserna
äro alldeles oberoende av varandra, och man har icke sökt sätta årets längd i förbindelse
med ett visst antal nytändningar, vilket Bilfinger kallar ett naturår med månmånader, och
ett sådant tror han ock de hedniska nordborna hava haft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:48 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiderak/0019.html
