Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Hedniska tidräkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
överskjutande dagarna i tredje sommarmånaden (aukanætr) och de 7 dagarna av skottveckan
följde omedelbart på varandra. Då midsommar alltid var sönd., passade ju bra att då
inskjuta en hel vecka framför.
De 28 åren i solcykeln (28 . 365 + 7d. =) 10227 d. innehöllo alltså 35 d. (= 5 v.) mera
än 28 isl. år (28 . 364 =) 10192 d.; 5 v. skola alltså, genom inskott av 1 vecka före
midsommar vissa år, tilläggas, för att isl. året efter solcykelns slut skall vara på samma
tidpunkt som julianska året.
Huvudkällan för isl. tidräkning är Rímbegla, utg. av Steph. Biörnonis, Havniæ 1780
och delvis av L. Larsson, Äldsta delen af cod. 1812 4:to gml. kgl. saml. Kbh. 1883.
Av Rímbegla säges med säkerhet framgå, att de 5 inskottsveckorna inskötos år III,
VIII, XIV, XX, XXV av solcykeln.
Vid slutet av år III av solcykeln hade alltså den isl. borgerliga kalendern och den
kyrkliga julianska kommit på samma ståndpunkt.
Under år IV var skillnaden mellan isl. året, 364 d., och julianska, 365 d., 1 d., under
V, som var skottår, växte skillnaden med 2 dagar, blev alltså 3, VI 4, VII 5, VIII 6, år IX,
som är skottår, 8 d.
Om skottveckan insköts år IX, som var skottår, kom den för sent, enär redan den
nya veckan av skillnaden mellan isl. och julianska året blivit påbörjad med en dag; insköts
den vid VIII, var det för tidigt, enär ännu icke 7 dagars skillnad var upplupen. Islänningarne
valde den senare utvägen att inskjuta för tidigt.
Därigenom bliva alla data i isl. kalendern, som ju voro bunda vid veckodagar, flyttade
ett julianskt datum längre mot årets slut under 8 mån., nämligen 4, 5, 6 sommarmånaderna och
1, 2, 3, 4, 5 vintermånaderna, då den jul. skottdagen år IX tillkom, då man genom dubbelläsning
av F 24 febr. återställde förhållandet. Under denna period uppstod ett högst obehagligt
undantag från det vanliga förhållandet mellan borgerliga och kyrkliga året, och den kallas därför
rímspillir, ’kalenderfördärvaren’ l. varnaðarár, ’året, då män har att taga sig i akt’ vid
omräkning från den ena kalendern till den andra. Rímbegla uppger med säkerhet, att
rímspillir börjar vid midsommar år VIII och upphör vid skottdagen år IX av solcykeln.
Av nedanstående tabell, som jag uppgjort på grund av Bilfingers uppgifter, ses dels,
hur skillnad mellan isl. och julianska året uppstod under solcykelns år I—XXVIII och
utjämnades genom inskott av en vecka de år, vilkas nummer tryckts med fetstil, dels vilket
antal dagar de isl. åren därigenom erhöllo.
Skottår. | Vanliga år. |
| |
I | II | III | IV |
(4) 5 (364) | 6 (364) | 7 (371) | 1 (364) |
V | VI | VII | VIII |
(2) 3 (364) | 4 (364) | 5 (364) | (6) 7 (371) |
IX | X | XI | XII |
1 (364) | 2 (364) | 3 (364) | 4 (364) |
XIII | XIV | XV | XVI |
(5) 6 (364) | 7 (371) | 1 (364) | 2 (364) |
XVII | XVIII | XIX | XX |
(3) 4 (364) | 5 (364) | 6 (364) | 7 (371) |
XXI | XXII | XXIII | XXIV |
(1) 2 (364) | 3 (364) | 4 (364) | 5 (364) |
XXV | XXVI | XXVII | XXVIII |
(6) 7 (371) | 1 (364) | 2 (364) | 3 (364) |
23 . 364 d. + 5 . 371 d. = 10227 d. = 28 . 365 d. + 7 d. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>