- Project Runeberg -  Tidens konsthistoria : bildkonsten genom århundradena / I. Bildkonsten utanför Norden från äldsta tider till 1800 /
22

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägar till konstverket, av Nils Gösta Sandblad - Om formen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nils Gösta Sandblad

vetenskaplig precision utan också uppsatte nya, omsorgsfullt genomtänkta
system för kompositionen i övrigt och försökte dem i praktiken. Så också
hela den nya syntetism, som bredde ut sig över Europa under 80- och
90-talen. Och i spetsen för denna van Gogh, Gauguin och Cézanne,
som alla tre lika målmedvetet tog steget över till formens värld: van
Gogh genom den våldsamma subjektivism, varmed han under sin konsts
slutskeden i Arles, San Remy och Auvers omskrev naturintrycken,
Gauguin i sin strävan att under Söderhavsöarnas sol återfinna den
helgjutenhet som han förgäves jagat i civilisationens Europa, Cézanne,
den strängaste av de tre, under ensamt orubbligt arbete enligt ordet:
»Ögat skall samla och sammansmälta; hjärnan skall utforma». I spåren
på dessa banbrytare följde fauvisterna med Henri Matisse i spetsen,
och slutligen kulminerade renodlingen av det formala inom kubismen
och de abstrakta konströrelser, som framgick ur denna.

Henrik Cornell har i »Karakteriseringsproblemet» skildrat den
formestetikens utveckling, som snabbt följde på det formala genombrottet
i själva bildkonsten. Medan det konstnärliga skeendet hade sin
tyngdpunkt i Frankrike, hade det konstteoretiska sin i Tyskland. Det var
framför allt Adolf Hildebrand och Konrad Fiedler vilka framträdde

»Jag befinner mig på fel ställe
och är inte målare» klagade
Michelangelo under arbetet med
Sixtinska kapellets tak i Rom.
Adam (till höger), den ädlaste av
italienska högrenässansgestalter
som med en dröjande men stor
rörelse lyfter handen och huvudet
när han känner sig
genomströmmad av liv, är också plastiskt
utformad, som en skulptur.

22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jun 8 23:23:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidkonst/1/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free