Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asiens bildkonst, av Bo Gyllensvärd - Indisk skulptur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asiens bildkonst
Stupan tillhör Indiens
karakteristiska arkitektur och utgör en
minneshög över Buddha-reliker.
Bland de märkligaste stuporna
är den i Sanchi med sina
skulpterade portaler, där jataka,
Budd-has liv, skildras i talrika reliefer,
loo-talet f. Kr.
Dessa heraldiskt strama lejon i
blankpolerad mörk sten ha stått
överst på en ediktpelare rest av
konung Asoka (273—32 f. Kr.)
i Sarnath.
dominerande triumviratet bland Indiens trosläror. På 500-talet
framträdde sålunda prins Sidharata efter att ha övergivit sitt bekväma liv
och genom år av meditation och asketism undfått upplysningen sittande
under bodbiträdet. Under namn av Guatama Buddha predikade han
sin lära om lidandet och sättet att undgå detta genom rätt handlande,
rätt betraktande och rätt koncentration, vilket genom kedjor av
åter-födclser leder till självutsläckandet i Nirvana. Den andre
religions-stiftaren var också en prins av krigarkasten, Mahavira Vardamana,
vars lära om medlidandet fått namnet jainismen.
Av dessa läror blev buddhismen den för Asien viktigaste, ehuru den i
moderlandet redan vid 700-talet e. Kr. gått upp i de andra religionerna
och förlorat sin ledarroll. Inom bildkonsten möter oss också buddhismen
under den lyckliga tid, då konung Asoka regerade över ett mäktigt
Indien (273—232 f. Kr.). Själv ivrig buddhist lät han propagera för
läran i sitt eget och angränsande riken. Minnen av denna
missionsverksamhet är bl.a. de ståtliga ediktpelare, som bevarats här och var
i Indien. En hög och smäcker stenkolonn utan bas, men med ett
klock-format lotuskapitäl, uppbär på abakus en skulptur, som består av ett eller
flera sammanställda djur symboliserande väderstrecken. Mest beryktad
är pelaren från Sarnath med sina tre lejon och abakusreliefen med
lejonet, elefanten, tjuren och hästen omväxlande med »lagens hjul»,
(vidstående bild). Skulpturen är utförd i mörk polerad sten och av stark
plastisk verkan. Den har en heraldisk hållning, som tillskrives persisk
influens, men också erinrar om Mohenjodaro-sigillen.
Djurskulp
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
