Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asiens bildkonst, av Bo Gyllensvärd - Kinesiskt måleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asiens bildkonst
Den högtidliga stillheten över
ett landskap där snön brett sitt
vita täcke har Wang Wei skildrat
i vidstående tuschmålning, som
målades under 700- talet. —
Tidigare i saml. Lo Chén-yü, Tientsin.
rullar i höj dformat och breddformat samt albumblad och
solfjäders-målningar. De två förstnämnda är de vanligaste och förvaras i allmänhet
hoprullade på en rundstav och väl skyddade i askar och sidenfodral.
Först när man vill se en målning, rullas den upp. De kinesiska
målningarna är sålunda både i sitt tekniska utförande och format helt
olika vad vi är vana vid från Västerlandet eller främre Asien.
Liksom figurmåleriet redan tidigt kommit att knytas till buddhismen,
så ligger också den djupaste orsaken till det kinesiska landskapsmåleriets
utformning i många fall att söka inom denna religion. Det blir i första
rummet den s.k. Ch’an-buddhismen, som ger de viktigaste impulserna
åt mycket av detta måleri. Bodhidharma, den 28:e indiske patriarken
efter Sakyamuni, räknas som grundare av denna riktning inom
buddhismen och anlände till Kina 520 e. Kr. för att efter hand vinna många
anhängare såväl här som senare i Japan. Utan något fastslaget
lärosystem strävade denna riktning att väcka till liv den inre andliga kraft,
som utgör Buddha-naturen i varje människa. Man lägger därvid särskild
vikt vid det intuitiva medvetandet, som skådar verkligheten befriad
från vanemässigaföreställningar. Ch’an, eller som den heter på japanska
Zen, är mycket svårt att i ord definiera, men ofta ger just konsten
de bästa antydningarna om dess innersta syften. Sin stora betydelse fick
Ch’an-buddhismen i Kina främst tack vare sin släktskap med den
inhemska taoismen, som jämte konfutianismen dock bibehåller sin fasta
förankring bland kinesiska filosofei’ och lärde tiderna igenom, även
sedan de indiska lärosystemen vunnit terräng.
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
