- Project Runeberg -  Tidens konsthistoria : bildkonsten genom århundradena / I. Bildkonsten utanför Norden från äldsta tider till 1800 /
271

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kelter, merovinger och karolinger, av Holger Arbman - Karolingisk konst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kelter, merovinger och karolinger

Evangelistframställningarna kom
tidigt att spela en stor roll för
den västerländska konsten. Från
senantika förebilder övertogos de
och omformades sedan, men man
kan alltjämt skönja förebilderna.
I denna serie av Matteusbilder,
en på ett purpurblad troligen från
900-talet, i Xanten, en i en
handskrift i Wien från 800-talets
början och den längst till höger i
Eboevangeliariet i Epernay från
800-talets förra del, ser man
tydligt hur stilen och karaktären
växlar men bilden förblir
fullständigt oförändrad i sin
komposition.

känsligt tecknade, uttrycker tydligare än något annat tacksamheten att
få bli martyr, att upptagas till Gud.

Utom de nämnda freskerna och mosaikerna har ett annat verkligt
betydande monumentalverk från karolingisk tid bevarats. Det är en
kalk-stensrelief från ett kloster Isle-Barbe (Insula Barbara) i närheten av
Lyon. Endast ett fragment återstår, men det är i utomordentligt väl
bevarat tillstånd och hör till de stora konstverken. Framställningen
återger jungfru Marie bebådelse. I en arkad står ängeln Gabriel, i en annan
sitter jungfru Maria. Tyvärr är endast ett mindre parti av detta senare
fält bevarat. Bakgrunden och hela arkitekturen bildar basilikan i Nasaret,
med kapitäl i en sorts korintisk stil, vars palmett och hela utformning
visar, att senantika förebilder ligger till grund för framställningen. Här,
kanske i än högre grad än på fresken i Auxerre, är det händerna, som
uttrycker den viktiga handlingen. Ängeln Gabriels ansikte är fullkomligt
tomt, det säger oss ingenting. Han för fram höger hand utanför arkaden
och nedanför håller Maria sin öppna hand; det är liksom om kraften
skulle överföras från ängeln till henne genom händerna.

Reliefen är låg. Konstnären arbetar huvudsakligen med skilda plan.
Dräkten faller i breda flata veck, axlar och knän markeras med rundlar.
Konstnären har, för att få balans på kompositionen, låtit ängelns högra knä
förskjutas onaturligt högt upp. Men det gör ett naturligt intryck och det
var nödvändigt för att staven i vänster hand skulle kunna komponeras,
in i bildfältet. Handen håller om staven fattad mellan pekfingret, som
är överdrivet stort, och långfingret. Det är möjligt att denna komposition
endast är gjord för att diagonalen skall framhävas, men sättet att fatta
staven mellan pek- och långfingret återfinnes på en del elfenbensarbeten
från 600- och 700-talet, och man har antagit, att denna gest skulle kunna
ha haft ett bestämt samband med ritualen.

271

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jun 8 23:23:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidkonst/1/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free