Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltida bildkonst, av Rudolf Zeitler - Frankrike till 1100-talets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medeltida bildkonst
Apostlarna Paulus och Petrus, den
senare med nycklarna. Relief på
en av hörnpelarna i korsgången till
klosterkyrkan St.-Pierre i Moissac
omkring noo.
Detta var religiös-filosofisk spekulation och den skulle inte ha drivit
fram en monumental konst, om icke en mäktig reformanda hade spritts
i kyrkan, utgående från klostret i Cluny. Själva Cluny är förstört, men
vi kan studera dess konst i andra, till kongregationen anslutna kloster.
Under de »mörka» århundradena hade kyrkan hållit sig mera till
det härskande skiktet, medan Cluny ville nå folket i gemen. Det predikade
sedlig uppryckning och andlig frälsning för massorna och anlitade därvid
inte bara ordet utan även bilden. Kyrkorna smyckades med stenbilder
och målningar för att påverka människorna. Och så snart bilderna
skall förkunna något för menigheten, blir konsten enklare, mera
berättande, dramatiskt livfull, stundom klumpig och överdrivet
uttrycksfull; handlingarna görs så tydliga som möjligt, i det man formar de
agerandes händer eller de gåendes fötter för stora. Den aristokratiska
kyrkokonstens verk var ofta av ädelmetall, vilket ju förbjuder
monumentalformatet (på grund av sitt realvärde har dessa föremål till allra
största delen förstörts; framförallt ödelädes mycket av kyrkornas
konstskatter under franska revolutionen).
Endast gamla beskrivningar och teckningar berättar oss, hur den
skulpturala utsmyckningen i Cluny från 1109—1115 såg ut. Kyrkan
hade en rikt dekorerad inre portal (i en förhall) med sirade kolonner i
smygarna. Tvärstycket över dörren och tympanon bar reliefbilder,
också arkivolterna hade figural dekor. I tympanets mitt tronar Kristus
i majestät. Tvärstyckets reliefer kan inte entydigt tolkas. Dekoren på
arkivolterna torde vara den tidigaste i sitt slag.
Bilden av Majestas domini (Kristus i härligheten) fanns på två ställen
i Clunyklostret: som relief över portalen och som fresk i altarabsiden.
Den i cluniacensiska klosterkyrkor ofta förekommande västförhallen är
avslutningen på en slags friluftskyrka, »där lekfolket står, så att de ej
hindrar processionen» — Clunys portalprogram går igen i många andra
franska kyrkor.
Munkarnas konst måste bli monumental redan av det skälet, att den
skulle ses på håll och av stora människogrupper. Denna nya konst träder
oss till mötes i exemplarisk form i klostret Moissac (grundat på
600-talet, anslutet till Cluny-kongregationen 1047). Klostrets reform följdes
av stora nybyggnader. Mellan 1100 och 1130 restes kyrkan (ombyggd
på 1400-talet), korsgången (daterad noo) och den ännu bevarade
västförhallen till kyrkan med sin sydportal.
Säkert har 11 oo-talskyrkan i Moissac haft freskomålningar. Exempel
på sådana är bevarade i mindre kyrkor, som icke blivit ombyggda under
senare tid. Men Moissacs skulpturer finns kvar: korsgångens 4X18
figurala och ornamentala kapitäl samt dess 10 stora pelarfigurer;
syd-portalens tympanon och dörrfigurer samt förhallens båda väggreliefer.
Moissac-verkstadens äldsta arbeten är relieferna i korsgången. De
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
