Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltida bildkonst, av Rudolf Zeitler - Frankrike under 1200-talets andra hälft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medeltida bildkonst
Detalj från inramningen till
vänstra porten på St.-Denis’
västpor-tal, 1135—1140.
Frankrike under 1100-talets andra hälft
Sugerus (1081 —1151, sedan 1122 abbot i St.-Denis) förestod och
reorganiserade ett kloster, som i politisk betydelse och territoriell
omfattning överträffade många biskopsdömen. Han var också konungens
ställföreträdare under andra korståget (1147) och hans rådgivare under
många år. I kyrkan St.-Denis förvarades S:t Dionysius’, Galliens apostels
reliker och där låg Frankrikes kungar begravda.
Sugerus ökade kronans makt och utvidgade sitt kloster. S:t Bernhard
anmärkte visserligen 1127, att man i St.-Denis utan prutmån gav åt
Caesar (= staten), vad som tillkom Caesar, men att man icke lika
samvetsgrant tillägnade Gud, vad som tillkom Gud. Sugerus kunde dock
inte se annat än att han tjänade Gud bäst genom att verka för
kungamakten och klostret. Omvänt fann han, att den som handlade mot S:t
Dionysius’ intressen, också handlade mot Frankrikes och Guds.
Naturligtvis ville Sugerus också ha en präktig kyrka för S:t Dionysius’
reliker och han önskade dra så mycket folk som möjligt till helgedomen.
Det var därför han gjorde kyrkan större — en världslig tanke, som
S:t Bernhard av Clairvaux inte förmådde gilla. Medan Bernhard
bannlyste all utsmyckning av kyrkorna, förlänade Sugerus åt sitt bygge en
större prakt än man någonsin skådat förr. S:t Bernhard misstrodde
världen, och Sugerus fann den trots allt vara Guds skapelse. S:t
Bernhard förbjöd målningar och skulpturer, guld, silver och ädla stenar i
kyrkan; endast träkors var tillåtna, ljusstakarna skulle vara av järn,
kalken på altaret av silver. Sugerus handlade i rak motsats därtill.
S:t Bernhard blev västerlandets samvete, skaparen av en fördjupad
kristendom och nydanaren av den andliga odlingen. Sugerus ville ställa
denna världens makt och rikedom i Guds tjänst.
När Sugerus samlade konstnärer från Frankrikes alla hörn till sin
kyrka, skapade han förutsättningar för en enhetlig fransk konststil, i
vilken de olika landskapens traditioner smälte samman. I St.-Denis
utarbetade man inte bara nya tekniska lösningar för arkitekturen, utan
också en alltigenom enhetlig plan, som gjorde byggnaden till ett
funktionellt skal kring kristen kult och lära.
»De små vindusglugger blir utvidet, så gjennembruddet av
mur-massene må oppveies ved stadig dristigere konstruktive løsninger av
balanseproblemet mellem trykk og mottrykk, helt til husets stenvegger
er forvandlet til rammer og grindverk omkring gjennemsiktige
glass-vegger. En florn av lys som endda ingen byggmester i verden hadde
våget å drømme om fyller kirkerummet, fra morgonsolen i øst skinner
gjennem lansettvinduene bak alteret til de siste solstråler om kvelden
faller inn av vestfrontens portaler og rosevindu. Alle den skapte verdens
farver — skogenes og gressets, himmelens og blomstenes og edelste-
3°i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
